torsdag 12 maj 2011

Hos öronläkaren

Gomorron. Hjälp. Vill sova mer. Trött. Ont i huvudet. Jobbat för mycket. Behöver jobba mer. Måste simma idag. Stressad. Ge mig helg. Ungefär så kan man sammanfatta hur det känns just nu. Lite mycket alltså... Men idag skall jag iväg och simma, avbokade våtvästen igår för att jobba.

Igår började jag jobba kl 6 och höll på hemma till kl 12. Kom ihåg mellanmålet, vilket jag har väldigt lätt för att glömma när jag sitter hemma själv. Detta trots att Outlook larmar på jobbdatorn. Jag stänger ner larmet och skall bara göra klart det jag håller på med, och så blir det inte av. Sen börjar jag bli ordentligt hungrig framemot 11-tiden, men då kan jag ju inte äta eftersom det bara är 1 h kvar till lunch. Den kan jag inte flytta på, måste vara tillbaka på jobbet kl 13.

Sen blev det bara 2 h på jobbet innan det var dags att sticka till öronläkaren. Jag blir alltid så paff när mina öron kollas. Får alltid frågan om jag har tryckutjämnat nyligen när han tittar i mitt HÖGRA öra. Jag är ett s.k. öronbarn och har haft en miljon öroninflammationer eller så. Så vitt jag kan minnas har jag ALDRIG haft öroninflammation på höger öra. Men ändå är det den trumhinnan som ser värst ut. Himla mysko. Nu är det ju vänsterörat som spökar, men han såg inget konstigt i det. Fick göra ytterligare ett hörseltest, var ju där 14 februari och gjorde ett då också. Sen mätte de trycket på mina trumhinnor. Hörseltestet var väl i stort sett samma, förutom att jag hade förlorat det allra högsta registret på vänster öra. Det trodde de var tillfälligt. Trycket var perfekt. Alltså finns det inga som helst grunder för att jag känner som jag känner (varannan eller var tredje dag känns det som ett tryck på vänster öra, ungefär som början av en öroninflammation, det sitter i hela dagen). Doktorn var dock mycket "förstående" och sa att han inte alls trodde att jag inbillade mig, han respekterade hur jag hade det, men det fanns som sagt inget han kunde göra för mig. Likaså med tinitusen, jag sa som det var, det är 100 % brus och 25 % pip. Det vill säga oavbrutet brus som ökas på med pipande ibland. Jättekul. Not. Men det är bara att gilla läget och lära sig leva med det. Han förstod dock att jag var trött på det.

Moppade direkt hem och fortsatte att jobba. När jag har så här mycket så kryper det i kroppen, jag får ingen ro om jag inte jobbar. Kom hem för sent för att avbeställa våtvästpasset via datorn, men jag ringde till Åby och fjäskade med dem. Det gick att avbeställa. Jobbade fram till kl 20, då gick ögona i kors och jag gick och la mig i soffan.

Stegräknaren måste ha undrat vad jag höll på med igår, för den fick sannerligen inte jobba mycket. Tog en liten runda utanför Carlanderska innan öronläkaren, för jag var 10 minuter tidig, men det är väl i stort sett allt. Kom precis upp till dagskravet på 7.000 steg, alltså långt från mitt eget mål på 10.000. Men jag får ta igen det en annan dag. Sidan där man skall regga sina steg ligger nere just nu, typiskt. Den visste väl att jag skulle komma och regga mina låga siffror...

Idag skall jag som sagt simma. Ikväll blir det väl mer jobb. Jag skulle egentligen haft några av tjejerna från jobbet hemma, för att kolla på filmen "Life as we know it" som kom i lådan igår, men jag har ställt in det. Vi får se om jag kollar själv i helgen eller om vi tar det en dag nästa vecka.

Ha en bra torsdag!!

1 kommentar:

  1. Men vad jobbigt du har det med öronen, fy. Och ingen hjälp finns att få? Kram

    SvaraRadera