Om att inte känna sig misslyckad

Gomorron. Trött. Vill sova. Vill sova en hel natt. Somnade ca 10 minuter in i årets första avsnitt av Morden i Midsomer... Spelade in så jag kan se det ikväll istället. Vaknade vid 23 och gick och la mig och sen blev jag väl väckt 3-4 ggr under natten. Nåväl, så länge jag har kvar katten är det ju självvalt...

Det här med att känna sig misslyckad, det är jag specialist på. Jag märker det nu, när jag gör allting 100 % rätt men ändå står still på vågen. Jäklar vad snabb jag är på att säga till mig själv att jag är kass. Och en sak till som jag har upptäckt. Jag känner att jag behöver gå in i någon slags försvarsställning gentemot er läsare och folk i min närhet. Varför då? Jo, jag lägger tankar i era huvuden: hon kan ju inte äta/dricka rätt om hon står still, hon måste ju fuska hej vilt. Juste jag är som talar om vad ni tänker, va? Fast vissa av er kanske tänker så... Skit samma, varför skulle det påverka mig? Jag vet vad jag gör, jag vet att jag gör rätt. Jag står still för att kroppen vill stanna här, men jag är envis och fortsätter. Jag har absolut inte den minsta lilla plan på att inte fortsätta, men märker att jag hela tiden känner att jag måste försvara mig. Jag är så jäkla van vid att misslyckas att det har blivit ett normaltillstånd... Någon skrev i Facebookgruppen igår: Även den som går långsamt kommer fram. Så sant. Jag måste sluta jämföra mig med andra. Jag måste sluta tala om för mig själv att jag är misslyckad. Jag vet ju hur jag funkar, varför kan jag inte bara acceptera det och lägga energi på något annat? Men jag önskar så att den där förbannade vågen kunde röra på sig någon dag... Vikten började stanna upp den 8 juni, alltså för 19 dagar sedan. Tekniskt sett har jag gått ner 3 hg sedan dess, men i praktiken är det bara 1 hg, eftersom jag hoppar och just nu ligger 2 hg över minsta-vikten. Det är ganska tröstlöst kan jag lova...

Även om jag vet att jag äter 100 % rätt så tvekar jag hela tiden. För Dukan-dieten är så lätt tycker jag att jag MÅSTE göra något fel. Men nope. Jag dricker tillräckligt. Jag rör på mig tillräckligt. Jag fuskar inte mer än de gångerna jag har planerat det i förväg. Nä, nu måste jag sluta älta detta, det gör ju inte saken bättre. Jag måste lära mig att "gilla läget" helt enkelt. Jag har skrivit det en miljon gånger förut... jag har fått massa förslag på vad jag gör fel, men grejen är den att jag inte gör något fel. Det är faktiskt så att vissa människor funkar precis som jag gör, fast de som har gett förslag tror att så inte är fallet. Sorry, men så är det. Kolla, nu försvarar jag mig igen. Gaah!

Gårdagens väder var underbart och jag längtade verkligen ut i naturen, för att testa min nya GPS-app... Direkt efter jobbet gick jag hem och satte telefonen på laddning. Hade jag tänkt lite innan hade jag fixat det på eftermiddagen... Både RunKeeper och GPS-programmet drar ju "lite" batteri, så det är dumt att ge sig ut med 21 % laddning... Stängde av telefonen och fick upp den till 43 % på trekvart. Ryggan var packad med kycklingsallad till middag, 2 flaskor vatten och kartan, och jag stack iväg. Jag tog moppen till ett område som heter Ruddalen, där det skulle finnas 5 checkpoints.

Rundan blev ca 3 km, och jag hittade alla checkpoints. Men jag är verkligen urkass på detta med att läsa karta, vet faktiskt inte hur många av dessa jag hade hittat om jag inte haft min nya fina app... Den funkade utmärkt och en stor pil talade om för mig vilket håll jag skulle gå åt. Ofta precis tvärtom det hållet jag hade gått utan appen... Det är förvånansvärt att jag är så kass på detta, jag är ju seglare och har inga som helst problem med sjökort...

Nu har jag hittat 9 checkpoints, men i dagsläget finns totalt 65, så jag har några kvar. Härligt med utflyktsmål hela sommaren. De fyller på med 5 nya den 15:e varje månad också. Jag har massa kvar i Änggårdsbergen (hemma), men de ligger en bit bort och kräver längre promenader, så de sparar jag till helgerna när jag kan vara ute många timmar.

Hoppas det blir bra väder så jag kan gå ut lite idag också...

Ha en bra onsdag!