Back to work

Gomorron. Nu börjar allvaret igen. Efter 18 dagars ledighet så var det dags att aktivera alla alarm på mobilen igår kväll. Jag har ju sovit ganska länge på semestern, framförallt när jag var i Thailand, men de sista dagarna har jag vaknat av mig själv kl 6. Inte så att jag gick upp då, men jag lät i alla fall bli att somna om.

Igår mitt på dagen kom jag hem från Ellös. Resan ner gick precis som den skulle. Resan upp var det värre med. Jag skulle alltså åka klockan 11.40 i torsdags. Det började med att min buss här hemifrån var 10 minuter sen. Det innebar att jag missade tåget på Mölndals station. Jag rusade till spårvagnen och hann med den, men den kom fram till Göteborgs central 2 minuter för sent. Jag missade alltså tåget till Stenungsund. Det var bara att vandra omkring i stan i 1 h. Passade på att gå till den asiatiska affären som ligger i Nordstan (har glömt vad den heter) och där hittade jag faktiskt alla ingredienser jag behöver för att göra rätterna jag lärde mig i Thailand. Inkl. grön papaya och långbönor.

Tillbaka på stationen för att ta nästa tåg. När jag sitter på tåget och det skulle ha gått för 7 minuter sen så kommer ett upprop i högtalarna. Tåget är inställt! Det var något problem med Marieholmsbron. Fan också! Kollar reseplaneraren. Nästa förbindelse skulle gå om 1,5 h. Men det innebar återigen tåg (kunde jag lita på att det skulle gå?) samt långa väntetider i Stenungsund och Henån. Väntade jag istället 2 h kunde jag ta bussen som skulle ta mig ända till Varekil. Där står bussen till Ellös inne när man kommer. Så gjorde jag. Köpte mig en stor kopp te på Pressbyrån och satte mig att vänta. Fram kom jag 17.20. Alltså nästan 6 timmar efter jag lämnade mitt hem. Inte klokt!

Det dröjde ända till fredag innan jag fick peta på Maggie. Antingen var hon sur för att jag lämnat henne så länge, eller mer troligt var hon rädd för att jag skulle ta henne därifrån.

Det är något kajko med min dator. Det går inte att ladda ner/föra över/lägga in bilder. Jag har fått öppna webbläsare Microsoft Edge och fortsätta skriva där. Mysko.

Detta var i alla fall hur det såg ut strax efter jag kom upp. Det började snöa rejält. Kanske inte så smart av mig att åka i bara gummiskor...

Här har jag fått kela en liten stund.

Snö gillar vi INTE. Lägre än så här går hon inte. Hon tittar surt och undrar vad det är vi har ställt till med.

När Maria från Kalix var här för några månader sedan hade hon med en påse garner till mormor (Maria har Garnboden i Kalix). Mormor blev jätteglad och stickar massa strumpor och vantar till barnen på asylboendet Strandgården i Ellös.

Jag hade några lata dagar i Ellös, men nu är det dags att återgå till rutinerna. Nu är det skärpning på alla fronter som gäller. Jag är verkligen peppad i att ta itu med livet igen, det var länge sedan jag kände så. Invägningen i morse visade en glad överraskning. -2 kg från sista gången jag noterade min vikt, vilket var 10 augusti. Alltid något bra i alla fall. Jag kommer att köra Dukan, eller i alla fall nästan. Jag ger INTE upp min grötfrukost med bär eller osötat äpplemos. Jag mår så väldigt bra i magen av det. Till mellanmål blir det som vanligt ett ägg på förmiddagen, fast på sista tiden har jag haft det på en knäckemacka. Den ryker. På eftermiddagarna brukar jag äta en burk med Lindahls kvarg (den lilla burken) utan tillsatt socker. Där är mängden kolisar inom det godkända för Dukan, så det fortsätter jag med. Fast idag får det bli ägg på båda mellisarna, för jag har inte hunnit handla än.

Lunch middag blir 100 % Dukan. Bara proteiner (nästan) nu första veckan. Sen dessutom grönsaker varannan dag. Jag tror att detta blir bra. Vi är ju några tjejer i en grupp på Facebook som alla började med Dukan. Alla (nästan) kämpar fortfarande, men med olika dieter. Men vi håller ihop ändå. Nu har vi en liten challenge (man tävlar bara mot sig själv) och jag har satt upp ett mål. Hemligt här, orkar inte bli besviken (som vanligt), men jag skall göra mitt bästa. Får se om/hur/när jag rapporterar eventuella framgångar. No pressure.

Jag tänker FÖRSÖKA göra 2016 till mitt år. Det känns som om de 2,5 år som gått sen pappa dog bara har försvunnit i massa skit-mående. Jag måste vända detta. Ta hjälp där jag kan. För min skull och för andra i min närhet. Jag kan och vill inte berätta all skit här, men jag tar gärna emot pepp i alla dess former. Även  om jag inte kan berätta allt så skall jag göra mitt bästa för att bryta alla onda cirklar jag har hamnat i. OK?

Jag ser verkligen fram emot att gå till jobbet alldeles strax. Så här länge har jag aldrig varit ledig över jul och nyår förut. Känns nästan som en sommarsemester (fast det blev en "liten" temperaturchock när jag kom hem...). Jag är så otroligt glad för att jag har ett jobb jag trivs så bra på och kollegor som jag också trivs med. Jag vågar inte tänka på hur jag skulle må om jag inte hade haft mitt jobb. Förhoppningsvis slipper jag få reda på det någon gång.

Ha en bra måndag. Någon annan som skall ta itu med livet idag? Skriver du en blogg så får du gärna länka (eller maila mig) så att jag kan peppa dig också.