Heja Frölunda!

Gomorron. Snart är det maj och ute är det nollgradigt. Undrar när det vänder? Det blir väl som det brukar, att helt plötsligt har vi sommar. Det har vi i en månad eller så, fram till Midsommar, sen blir det "höst" igen. Jag vill ha långsam vår :)

I söndags, före Frölunda spelade den avgörande matchen, fick jag förfrågan från en Facebookkompis om jag kunde fixa fram några löpsedlar om nu Frölunda vann. Visst kunde jag det. Kollade i min lilla affär, och de skulle spara löpsedlarna från måndagen åt mig. Igår hade jag ett ärende inåt Järntorget, så jag tänkte: varför inte åka via Götaplatsen och kolla på spektaklet när spelarna mottar folkets jubel? Det är ju defitivt inte "på vägen", det blev en ganska stor omväg på 1,5 mil eller så. Men jag tänkte att det kunde vara kul. Jag kom väl dit vid 17.15 och det var fullt med folk.

Det gick inte att se något. Det var en scen uppe vid muséet, men folk stod som packade sillar.

På scen stod Lasse Kronér, men han sågs bäst på storbildsskärmen.

Ganska snabbt fick jag tag på flera av GP:s specialtryckta löpsedlar.

Jag hade tänkt nöja mig med det men såg att även Aftonbladet och GT delade ut löpsedlar. Jag gick omkring däruppe på Götaplatsen säkert en timme men hittade dem inte. Jag drog mig neråt på Avenyn och sen var det stört omöjligt att komma fram. Jag hade parkerat moppen vid Stadsbiblioteket och det var knappt att jag kunde ta mig dit. Höften la av i mitten ungefär och jag ville bara hem. Det var absolut ingen idé att stanna, för nu var jag så långt från storbildsskärmen att jag varken kunde se eller höra vad som sades på scen. Så jag vässade armbågarna och lyckades mer eller mindre slå mig fram till moppen. Fy vad jag får panik när det är så mycket folk! Det hade varit kul att vara kvar, men jag klarade inte så mycket folk... Det är skitjobbigt när man är så kort som jag är (1.53) för man ser absolut ingenting och det känns som om det inte finns någon luft nere i min höjd.

När jag skulle åka kom ett helt lämmeltåg med folk nerifrån Berzeliigatan och jag fattar inte var de skulle stå. Lika många, om inte fler, kom nerifrån Avenyn. Här är en bild som GP la upp på sin sida idag, där kan man få en liten idé om hur mycket folk det var... Jag hade parkerat moppen mitt emellan de 2 stora husen som syns i bild...

Moppade hem utan missöden och gick in i min lilla affär för att påminna om att de skulle spara löpsedlarna. Här är de, sa killen i affären. Först när jag kom ut såg jag att det var söndagens löpsedlar. De var ju inte intressanta. Gick in igen och då plockade han ner löpsedlarna som satt uppe och jag fick med mig dem hem.

Nu tror jag M blir nöjd. Idag skickas ett kuvert med alla "godsaker" i till Sandviken, där hon bor.

Jag kunde knappt gå när jag kom hem. Fy satan i gatan vad ont jag hade. Jävla förbannade skithöft. Fan också. Vill ju kunna gå i London. Saknar mina promenader så jag blir tokig. Idag skall jag ringa sjukförsäkringsbolaget och kolla om jag kan få en cortisonspruta. Det är en chansning, för ibland blir det bättre, ibland blir det sämre. OM den tar så brukar veckan efter vara ett rent helvete. Därför är det ju bra om jag kan få den idag eller imorgon, så att, om den tar, smärtan har försvunnit till på onsdag nästa vecka.

Detta med att inte kunna röra på sig blir en slags ond cirkel. Ju mindre jag rör på mig desto fetare känner jag mig. Ju mindre jag rör på mig desto fetare blir jag. Håll tummarna för att jag kan få hjälp. Jag har ju ett pågående ärende med höften hos dem, så jag slipper i alla fall dra igång ett nytt.

Resten av kvällen spenderades i soffan. Så kul. Not. Jag måste säga att jag är specialist på att vara förbannad på mig själv. Inser att detta inte är särskilt hälsosamt, och framförallt att det inte hjälper.

Ha en bra tisdag!