tag:blogger.com,1999:blog-2821952173482637601.post3930390562781965035..comments2023-07-04T13:23:39.580+02:00Comments on Mot min smala lycka: En riktig slödagLenahttp://www.blogger.com/profile/08202625093744327883noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-2821952173482637601.post-81235148307960779922012-08-06T10:43:53.923+02:002012-08-06T10:43:53.923+02:00Men det finns ju så mycket mer bränsle vid starten...Men det finns ju så mycket mer bränsle vid starten! Därför är jag mer rädd vid starten. Ner kommer man alltid... :) Jag skall se om jag inte kan få tag på något lugnande, för alkohol blir jag så förbannat trött av. Å andra sidan så tål jag inte såna där tabletter, blir alldeles snurrig i bollen, ungefär samma effekt...Lenahttps://www.blogger.com/profile/08202625093744327883noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2821952173482637601.post-40891827335728980062012-08-06T09:22:17.764+02:002012-08-06T09:22:17.764+02:00Starten tycker jag är OK, men jag oroar mig mest f...Starten tycker jag är OK, men jag oroar mig mest för landningen, tycker det är hemskt otäckt.<br />Men jag har flugit så ofta att jag har det under kontroll, däremot blir jag panikslagen om jag känner mig det minsta förkyld, för då får jag så ont i öronen att jag kan dö, och det vill jag aldrig mer uppleva, öronvärken alltså.<br />Hoppas för din skull att du får en angenäm flygrädsla, och om du fixar någon lugnande tablett så är det nog bra mycket bättre än att ta till alkohol, för det kan ge motsatt effekt.Amonazonhttps://www.blogger.com/profile/09255084475444889942noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2821952173482637601.post-75779791505292530412012-08-05T14:15:52.156+02:002012-08-05T14:15:52.156+02:00Det får bli före start då, för det är starten som ...Det får bli före start då, för det är starten som är värst. Själva flygningen är ganska OK, men starten. Då har jag panik... Tyvärr har jag aldrig lyckats tänka bort paniken, när jag skulle till Tyskland och opereras var jag kolugn innan jag stack. Annat att vara rädd för :) När motorerna varvade blev jag fullständigt paff när paniken kom som ett ångande lokomotiv. Den stackars fransmannen bredvid mig visste inte vad jag sysslade med när jag skakade och grät om vartannat. Men jag TRODDE jag hade kommit över det. Nope. Bara att acceptera och försöka leva med rädslan och inte låta den förstöra för mycket. En vacker dag skall jag gå en flygrädslekurs...Lenahttps://www.blogger.com/profile/08202625093744327883noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2821952173482637601.post-82641399449169665652012-08-05T14:12:03.831+02:002012-08-05T14:12:03.831+02:00Ta ett vinglas eller två under flygningen så går d...Ta ett vinglas eller två under flygningen så går det säkert jättebra ;)Marianoreply@blogger.com