tisdag 16 mars 2010

Velig är bara förnamnet...

Gomorron! Igår var det en spännande dag. Fick samtal från ChristaFecit EU Care vid morgonfikat. Slutet av maj/början av juni fanns det plats på sjukhuset, men jag frågade direkt om slutet på juni. Hon skulle återkomma om detta under dagen. Jag frågade massa andra frågor, bland annat:

* Krävs det ingen typ av remiss eller liknande från svensk läkare? Svar: Nej. Däremot skall jag, sen när det är dags att fråga FK om pengar, samla in journalkopior på alla försök jag har gjort (att gå ner i vikt) via sjukvården. Där har jag massa försök från 1985 och framåt.

* Behöver jag ta mig till Frankfurt am Main, där sjukhuset ligger, eller till Uppsala, där företaget ligger, innan operationen? Svar: Nej. Jag kommer idag att få ett email med massa frågor jag skall svara på. Dessa översätts till tyska av Fecit och skickas sedan till Tyskland. När de har godkänt mina svar spikar vi datum.

* Hur funkar det före och efter operationen? Pulver? Soppa? Svar: De brukar rekommendera pulver en vecka före operationen, för att krympa levern. Vill man köra längre är det OK. Däremot rekommenderar de inte pulver efter operationen, utan hemmagjorda soppor gjorda på mixade grönsaker. Dessa äter man ett antal veckor innan man går över till puré och mos. Allt detta kommer jag att få reda på i god tid så jag kan förbereda dem innan jag åker till Tyskland.

* Hur länge är man där? Svar: Om operationen är på en onsdag så vill de att man kommer under måndagen. Sover på hotell måndag natt och sedan åker man till sjukhuset på tisdag morgon. Under tisdagen så genomgår man en väldig massa prover, bland annat gastroskopi. Man skrivs in och sover på sjukhuset på natten. På onsdagen görs operationen och sedan skrivs man inte ut förrän på måndagen därpå. Detta för att man är en långväga patient så de vill verkligen vara säkra på att allt läker och man kommer igång med maten innan de släpper en. Sen är det också viktigt att allt funkar eftersom man skall flyga hem.

Jag hade flera frågor, men de har jag glömt av nu... Direkt efter jag pratade med henne började jag fundera igen (därav rubriken idag). Slutet av juni (vecka 26) innebär att vi är väldigt nära min semester som börjar vecka 29. Vecka 26 skulle ju varit bra om Marita skulle följt med. Om jag då är hemma 2-3 veckor blir det väldigt kort tid, eller ingen alls, innan det är dags för semester. Det känns inte bra. Mitt i högsäsong är det ingen som gör mitt jobb. Vis av erfarenheten från tidigare sjukskrivningar, jag blir inte frisk fortare om jag hela tiden går omkring och har dåligt samvete för att jag inte är på jobbet.

När jag inte hade hört något från Christa vid 15-tiden så ringde jag upp. Hon sa att hon precis fått svar från Tyskland, att professorn som skulle operera har semester vecka 25 och 26. Jag sa att jag bestämt mig för att klara mig själv och ville ha vecka 21 (runt 25 maj). Velig alltså :) Så vi bestämde det och idag kommer jag alltså få ett tjockt dokument med massa frågor som skall besvaras.

Katarina undrade om Försäkringskassan betalar. Det vet jag inte. Man ansöker om ersättning efter operationen. Tydligen för mycket byråkrati och risk för nej om man ansöker före operationen. Ingen som Fecit har godkänt har blivit nekade pengar i efterhand. I och för sig skall ju någon vara den första... Men det jag riskerar är avgiften till dem (15.000 kr) samt min resa och en hotellnatt. Säg max. 20.000 kr. Det får det vara värt. Jag får alltså ta lån som jag sedan förhoppningsvis betalar tillbaka snabbt.

Som ni kan förstå är mina tankar helt uppfyllda av detta nu. Jag var helt slut när jag kom hem igår. Innan jag gick hem så var jag iväg på mitt DHL-ställe och hämtade ett nytt paket från Buzzador. Denna gången skall jag (eller rättare sagt Cornelia) testa Purina ONE kattmat. Fick en massa småpaket som jag skall dela ut till vänner och kollegor som har katt. Maila mig om ni är intresserade av att bli Buzzadorer.

Ni fortsätter väl hålla tummarna? Någon annan som tagit kontakt med dem? Vore intressant att få veta :) Ha en bra tisdag!!

4 kommentarer:

  1. Allt låter ju lovande förutom din arbets situation. Där måste det ju finnas någon lösning. Varför går inte det att lösa? Vad säger din arbetsgivare? Finns det ingen vikarie som dem kan ta in?

    SvaraRadera
  2. Va kul att du bestämt dig! Pulver en vecka är ju en baggis! Det fixar du utan några som helst problem. Det jag fick besked om var att sopporna inte bara fick innehålla grönsaker utan lika mkt protein för det är allra viktigast efter operationen. Jag gjorde en massa köttsoppa, kycklingsoppa mm som jag slätmixade med stavmixern och frös in i 1dl förpackningar för det är ungefär vad man orkar i början. Men jag gick över på puré och lättuggad mat redan dag 4 för jag spydde så snart jag åt soppa, pallade inte längre. I Gävle börjar man äta puré o lättuggat redan dag 2 på sjukhuset och det går fint men man måste tugga ordentligt och äta låååångsamt! Så börja träna det redan nu! För det är allra svårast enligt mig.
    KRAM

    SvaraRadera
  3. Verkar som du bestämt dig - lycka till!

    SvaraRadera
  4. Mamma Mia: Nej, det finns ingen vikarie som vi kan ta in, jobbet får helt enkelt ligga nere när jag är borta. Sen kommer jag att jobba hemifrån om jag inte orkar gå in till jobbet, det löser sig.

    Katarina: Ja, pulvringen skrämmer mig inte. Men sopporna låter inte gott... Helt utan konsistens måste det ju bli om man mixar det... Uppsala skickar tydligen inte heller hem folk förrän de har ätit en lättare måltid. Olika överallt. På Carlanderska har de ett par veckor pulver efter op och sedan 1 månad med mos och puré. Man gör väl det som känns bäst tror jag. Kram

    Robert: Japp. Nu rullar det på!!

    SvaraRadera