Slutrapport

Gomorron. Ny vecka. Hoppas den blir bättre än förra veckan, det var en deppig vecka. Massa negativ energi gick åt till att tycka synd om mig själv och vara förbannad på min kropp som sviker mig på alla sätt och vis. Dels vägrar den släppa på ett endaste hekto, dels har jag ont på så många olika ställen. Jag är så förbannat trött på detta. Nu måste jag rycka upp mig, det blir inte bättre av att jag deppar.

Igår stack jag i alla fall iväg till Slottsskogen. Men först var jag inom Maxi och köpte med mig en sallad. Jag vet att det är dyrt med sån där buffé, men å så gott det är. Perfekt när man skall ha lite picknick :) Av en slump fick jag se att de verkligen sålde ut marinaden jag brukar använda när jag grillar kyckling, och som vi alla vet går det åt en del sånt här. I vanliga fall tar de 7,90 kr/påse, och nu sålde de 3 för en tia! Köpte på mig en hel del, de gick inte ut förrän 2013.

Moppade vidare till Slottsskogen och satte mig på en parkbänk för att äta hälften av salladen. Sen satte jag igång Runkeeper och gick iväg. Märkte nästan genast att telefonen började prata med mig, precis som när jag var ute och gick i torsdags. Mycket riktigt, jag hade gått 37.000 km eller nått på 5 minuter. En titt på kartan och jag såg att jag var i södra Schweiz... jag lät den vara på en stund, men stängde av ljudet, och en halvtimme senare eller något så var jag i havet utanför Afghanistan! Något är skumt med min GPS. Senare kom jag på att mina problem började efter senaste mjukvaruuppdateringen som kom i torsdags morse. Jag har i alla fall mailat Samsung.

Jag vandrade vidare utan Runkeeper och var ute i sammanlagt 4 h. 10 checkpoints hittade jag och jag kände mig nöjd med dagens motion. Lite tråkigt bara att min ansträngning inte syntes så mycket på stegräknaren, den gillar verkligen inte när man går på något annat än plan mark. Jag klättrade ganska högt upp för att hitta en svart checkpoint (de är i olika svårighetsgrader, som slalombackar, och svart är svårast). Jag letade och letade, jag visste att jag borde vara i närheten, jag var högst uppe på berget och beskrivningen var "på höjden", men det var fullt av träd och sly överallt. Hur lätt är det då att upptäcka en halvmeter hög stålpinne med ett klistermärke på? När jag letat ett bra tag gav jag upp, satte mig bara ner för att kissa först. Då såg jag den!

När jag kom hem hade jag återigen ont precis överallt. Varför kan jag aldrig göra något lagom? Idag skall jag till sjukgymnasten och jag MÅSTE få börja simma igen, jag blir tokig annars. Simning är så mycket skonsammare mot kroppen än allt detta promenerande. Men jag får gå till henne och erkänna att jag varit urusel på att göra mina övningar den senaste veckan... men jag har å andra sidan inte ont i axeln längre heller...

Jag tog inte ett endaste kort i det höstvackra Slottsskogen. Shame on me!

Slutrapport av Rivstarten då. Jättekul. Not. Samma som förra veckan. På 8 veckor har jag alltså gått ner.... trumvirvel.... ett halvt kilo. Nu lovar jag på heder och samvete att hålla mig borta från sådana här utmaningar, de gör mig bara ännu mera deprimerad. Jag skall inte väga mig förrän 1 december heller. Vågen skall bort.

Ha en bra måndag!