lördag 18 juli 2009

I did good!

Gomorron. Lat lördagmorgon i regnet. Bones säsong 1 på TV:n, håller på att jobba mig igenom den. Skitbra serie, jag har sett alla avsnitt tidigare, men de är bra. Inga planer de närmsta dagarna, känns både bra och mindre bra. Skulle vara kul att göra nått, men jag vet inte vad.

Angående rubriken: Igår var jag riktigt stolt över mig själv. Jag skötte mig exemplariskt hela dagen men på eftermiddagen hade jag krypningar i hela kroppen, var så sugen på någonting. Köpte ingenting, men så satt jag på altanen och hörde glassbilen... Den stannar ca 3 m från min altan när den väl kommer, men jag hör den ca 1 timme före dess. Jag började planera och drömma om glassarna jag skulle köpa. Ena stunden skulle jag köpa glass, andra stunden skulle jag inte, jag hade ju skött mig så bra. Och det är skillnad på att köpa EN glass i affären mot ett helt paket i glassbilen. När glassbilen väl kom satt jag kvar på altanen. Det var en kamp, men jag klarade det. Jag var riktigt stolt över mig själv när den åkte iväg. För mig handlar det inte om att klara en dag utan att äta något som är fel, det handlar om timme för timme... Som jag sa till min syster och svägerska när jag pratade med dem i telefonen igår; det är som jag är hypnotiserad när jag kommer i närheten av en affär. Jag kan inte förklara det på något annat sätt. Jag lämnar mitt hem med de bästa föresatserna, upprepar "jag är smal, jag vill bli smalare, jag klarar detta " osv som ett mantra, men sen faller allt. Jag känner mig som en stor idiot som inte klarar av att stå emot frestelserna. Men igår klarade jag det!! Good for me :)

Gårdagen bjöd annars inte på så mycket. Korsord på altanen, och på framsidan. När jag suttit på framsidan ett tag och skrivit föregående inlägg så kom Cornelia och började jama. Hon såg verkligen lidande ut, precis som om hon undrade varför jag var på utsidan och inte hon. På mitt kalas förra veckan hade Jenny sagt att de hade en sele jag kunde få låna, så jag ringde henne och frågade om de var hemma. En timme till skulle de vara hemma, så jag packade min lilla ryggsäck med en flaska vatten (ingen plånbok!) och gick iväg. Det tog exakt 35 minuter att gå dit, jag var fullkomligen genomsvett när jag kom fram. Fick selen och fick peta lite på deras nya katt. När jag kommit hem igen försökte jag sätta på Cornelia selen, men det var lättare sagt än gjort. Jag fattar inte riktigt hur den skall sitta, det blev lite konstigt. Men vi gick ut i alla fall, och hon såg riktigt kul ut. Antar att hon inte gillade selen, för hon kröp utefter marken. Lite undersökte hon, men jag var osäker på om selen satt på rätt så vi var inte ute länge. Får testa mer en annan dag.

Idag regnar det, så det blir en innedag. Fast jag skall försöka få in en promenad, det är skönt att promenera i regnet. Önskar bara att jag hade haft regntåliga hörlurar, hatar att ha kapuschong på mig när jag går, det blir så varmt. Att gå ut utan en bok i örat är inte ett alternativ!!

Önskar er alla en härlig dag, oavsett om ni har semester eller ej. För det är väl lördag idag? Snacka om att man blir dagvill när man har semester. 1/4 av min är nu borta. Snart kommer tiden att börja gå jättefort, men jag vet att jag kommer att längta tillbaka till jobbet när det är dags.

4 kommentarer:

  1. Hej Lena
    Visst är det en kamp på "liv och död"
    Men du fixade gårdagen och det var bra. I dag är det säkert ännu enklare. Nu skall jag steka bacon och göra en omelett. Idag är det "den första dagen på resten av mitt liv" -IGEN. Ha det så gott och njut av dagen. Mamma Mia

    SvaraRadera
  2. Skitbra jobbat Lena! Är stolt över dig!
    kram

    SvaraRadera
  3. Ja, det var verkligen bra jobbat! Strongt att stå emot! Trevlig helg!

    SvaraRadera
  4. Tack så mycket! Känner mig stolt också :) Kramar

    SvaraRadera