Cornelia just nu, i mitt knä med huvudet på datorn...Gårdagen gick åt till att hålla koll på katterna. Smilla fräser och morrar tillbaka nu, det är ju bra. Hon är specialist på att gömma sig! Marita kom och hälsade på en liten stund igår för att kolla på henne. Jag trodde hon låg på sitt vanliga ställe i förrådet, men icke. Marita och jag vände verkligen upp och ner på hela lägenheten flera ggr, men hittade henne inte. Sen hittade jag henne bakom några jackor i förrådet, där Marita letat flera gånger. Sen försvann hon igen och jag letade och letade. Då var altandörren öppen så jag fruktade att hon hoppat över staketet i ett obevakat ögonblick. Trots att jag kollade under soffan 5 gånger så var det inte förrän den 6:e som jag hittade henne. Misstänker att hon kryper in i den underifrån eller nått...
Igår kväll somnade i alla fall Cornelia på sin vanliga plats, på min arm, kvällen innan låg hon bredvid med rumpan emot mig... Annars går allt bra, Smilla vandrar omkring, mycket vaksam, och sen drar hon sig tillbaka till förrådet eller under soffan. Båda går på lådan, äter och dricker, men möts de så fräser de.
Kom i alla fall iväg och handlade igår, det var skönt. Men någon mer promenad blev det inte. Marita kom ju, och sen kom regnet.
"Stand-off" igår kväll. Båda väldigt vaksamma. Vet precis var den andre är...Idag var det vägdag. Inte kul. Inte ner, inte upp, men samma. Gillar det inte alls. Vill tillbaka till jobbet nu, eller rättare sagt mina rutiner. Den sista veckan har ju blivit helt galen när det gäller motion och i viss mån mat. Jag har ju mest varit inne, först när Nellie var sjuk och sen tillsammans med Cornelia. Och nu vaktar jag dessa 2, men nu känner jag mig helt OK med att lämna dem ett par timmar. De river i alla fall inte ut ögonen på varandra!!
Jag vet att vissa (mamma bl.a.) ser pulvret som en felaktig utväg, men jag har bestämt mig nu för att köra hela september med pulver. Jag behöver det, en kickstart och en skjuts på vägen. Eftersom jag bara skall köra 4 veckor så hoppas jag att jag skall klara det utan problem. Skönt också att bestämma i förväg hur långt det skall bli, det gör det lite enklare. Jag vet inte hur jag skall göra för att komma ur mina gamla mönster. Jag har ju provat med mental träning, men efter ett par dagar så glömmer jag av det. Jag har ingen disciplin alls när det gäller någonting, det gör mig så trött på mig själv. Sen är det så att all extra hud jag har gör att jag känner mig fetare än någonsin. Idag när jag var ute och gick hade jag på mig capri-träningsbrallor och med dem på brukar det vara riktigt jobbigt att gå för låren dallrar så (det gör faktiskt ont). Idag hade jag också en "kroppsstrumpa" på mig, den går från naveln till knäna. Visst blev det varmt, men det var väldigt skönt ändå. Inget daller alls. Jag tror att det fick mig att gå mycket fortare. Får försöka använda den så att jag inte känner mig så fet, för det hjälper verkligen inte med motivationen.
Eftersom Smilla spenderade hela sitt första dygn under mitt badkar så ligger där massa torrfoder utspritt. Istället för att sopa upp det innan jag hoppar in i duschen så sticker jag iväg och simmar... Då kan jag duscha där och få lite motion samtidigt :) Smart va?
Inget mer gnäll och tjöt om katter nu... det är det enda jag skriver om nu för tiden... Men det är så mitt liv är just nu. Jobbet börjar om en vecka och jag kan då se tillbaka på ytterligare en semester där jag inte gjort något speciellt. Visst, det är så jag vill ha det och det är det jag trivs med, men lite prestationsångest har jag allt. Alla andra har sett massor och gjort massor, men jag har bara varit i Malmö.... Äh, jag måste lära mig att skita i andra och göra det jag vill.
Hej
SvaraRaderaVisst finns det bekymmer för allt?
Men det sista du nämnde om semester och vad andra har gjort eller inte.
Du vet att det är ju inte kvantiteten utan det är kvaliten på semestern som är viktig. Dvs vad är viktigt för dig att göra! Men jag förstår vad du menar. Jag känner det så oxå.
Motivationen är ju alltid en "färskvara" precis som konditionen är för den måste man ju underhålla hela tiden för att man skall orka mer. Jag har tex inte promenerat denna sommaren alls men jag har cyklat i stället på kvällarna. Mina höfter gör ont så då är det lättare att cyckla. Maten har jag försökt att sköta de sista två veckorna. Äter ingen pasta eller andra kolhydrater utan bara protein och fett. Vågen har inte rört sig så mycket men den drar sig neråt. I dag skall jag modifasta hade jag tänkt. Kanske äter jag middag.
Jag har beställt tid till vårdcentralen för att få remiss till plastikkirurgen.
När jag promenerar eller springer så har jag oxå gördel och två bh på mig. Det underlättar och det känns bättre att "ta sig fram"
Sedan tänker jag att det tar lång tid att "tänka om och få nya vanor"
Det kan nog ta ett par år att få in ett nytt tänk, i alla fall för mig så gör det nog det. Jag har ju lyckats gå ner 24 kg en gång för 15 år sedan och lyckades hålla det några år men sedan så var det kört igen. En evig följetång men man får se till att ha roligt
under tiden:-)
Kram Mamma Mia
Hej.
SvaraRaderaHoppas det går bättre för dig med pulvret än det gjorde för mig.
Jag klarade till och med i fredags alltså fem dagar, sen vaknade jag i lördags och var alldeles skakis och hjärtat slog dubbelt så fort så då blev det mat igen.
Ställde mig på vågen i morse och har trots att jag ätit i två dagar tappat 2 kg i alla fall. :)
Men gumman.
SvaraRaderaÖnskar att jag inte bodde så långt bort. Hade varit skoj att kunna kika till dig ibland, kanske ge dig en kram. Du har haft det jobbigt ett tag, så det är inte konstigt om det blir en svacka i motivationen. Det är en bristvara hos mig med.
att lägga om sina vanor är inte lätt, man har ju lagt sig till med dem under flera år.
Mitt måtto är att jag ska hitta ett sätt att förhålla mig till mat som jag inte känner är en diet utan en livsstil som jag kan leva efter utan att falla tillbaka på gamla vanor. För även om jag tror att din mamma med fler har rätt i sina tankar om sopporna så är det dig själv du ska lyssna till. Du vill nå ditt mål och det är bra att du kämpar för det. Men när du nått målet, försök att inte ta till sopporna på ett tag sedan, även om du skulle gå upp något. Jag tror att sopporna är bra men inte för ofta och inte för länge.
CD skivorna med mentalträning är nog bra men jag somnade hela tiden. Se om du kan hitta andra på biblan, några som passar dig bättre eller som motiverar dig mera. Det finns en hel del. Jag somnar bara jag hör Uhneståhl eller vad han heter men det finns en hel del. Kolla får du se.
Lycka till med katterna, det vore ju så gott för dig om det kunde funka.
Har tänkt på ditt läppklet ibland. I dag kom jag på det.... Jag får ta en tur till Göteborg framåt hösten. Då kan vi kanske ses för en sallad på stan och du kan visa var det ligger.
Vad skönt att det går framåt med katterna!
SvaraRaderaOch oroa dig inte för om du vill ha en kickstart med pulver i en månad. Gör det som känns bäst för dig!
Angående att har mest varit hemma i sommar. Jag har som längst varit till Örebro i sommar :)
Kram
Jag ska oxå ta en kickstart på ca 4 veckor när semestern är slut. Håller tummarna för att det funkar bara, de sista gångerna har ju gått käpprätt åt he---te. Har inte samma jävlar anamma som jag hade tidigare och som jag behöver för att det ska funka.
SvaraRaderaKul att katterna gör framsteg, hoppas de blir kompisar så du kan behålla Smilla.
Jag läser gärna om dina katter! Djuren är ju en del av familjen o livet.
SvaraRaderaJag kommer att tänka på våran katt då vi skaffade hund...Satt en vecka högst upp på torktumlaren o vägrade komma ner! :) Sen så...började han försiktigt krypa närmare o närmare...
Lycka till m pulvret. Känner att jag skulle behöva det men vet inte om jag orkar mitt i allt som är...Vore samtidigt lämpligt nu då maken bara äter via sond o det blir förmodligen så ett tag framåt.
Det är ju så enkelt m pulver...man behöver inte tänka liksom...Nu blir det lite si o så med min mat istället.
Kram!
Semester är till för att koppla av, gör det man själv vill. Inte vad andra vill! Är du nöjd med semestern är det huvudsaken.
SvaraRaderaOm du vill köra pulver stöttar jag dig, samtidigt förstår jag din mamma. Har sett hennes kommentarer innan och vi måste alla lära oss äta rätt. Pulver är bara en kortsiktig lösning. Men känner du att det är det du vill göra stöttar jag dig. Du har varit skitduktig o gått ner såååå mkt! Är jätte impad av dig Lena!
KRAM
Mamma Mia: Det är den bekanta prestationsångesten som tittar fram. Precis samma jag får varje födelsedag när jag blir ett år äldre. Jag har ju inte man, barn, hus och allt annat man skall ha när man är 44 år. Men sen kommer jag på att jag VILL INTE ha något av det, och då blir det enklare :)
SvaraRaderaDen stora skillnaden mellan mig och det jag som var för ett år sedan är att jag inte längre stoppar huvudet i sanden. Jag vet att jag har gjort fel, men tidigare hade jag inte brytt mig om att försöka rätta till det, bara fortsätta i samma gamla spår. Nu fortsätter jag i och för sig mycket i samma gamla spår, men jag försöker åtminstonde göra något åt det. Jag har aldrig trott att det skulle vara lätt. Jag tar en månad med pulver och tar sen nya tag. Kram
Carina: Oj 5 dagar, det låter inte hoppingivande... Detta blir ju fjärde gången jag börjar och jag hoppas det skall gå bra. Nej, jag ger mig fan på att det skall gå bra! Grattis till -2!!
Ulrica: Tack söta du! Du får gärna komma hit och ge mig en kram :) Det har tagit mig drygt 40 år att komma hit, det är klart att jag inte tror att jag kan ändra allt på ett år! Jag drar i alla fall i nödbromsen i tid nu istället för att bara fortsätta och sen snart vara tillbaka där jag började. Jag vet att det är "fegt" och fel att pulvra, men jag känner att jag behöver det nu. Orsaken till att jag inte börjar med en gång är att jag vill komma in i jobbet igen och sedan eventuellt gå på en kräftskiva i slutet av augusti. Missade ju den förra året :)
Vore kul om du kunde komma till Gbg någon gång!! Kram
Malin: Japp, jag lyssnar på MIG :) Örebro är väl inte så illa? Kram
Kicki: Vi får kämpa tillsammans! Måste försöka uppbåda lite jävlar anamma. Fattar inte varför det var så lätt första gången, och sedan blev så tufft. Mysko.
Louice: Du har det kämpigt nog utan att blanda in pulvring! koncentrera dig du på gubben, föräldrarna och ny hundvalp!! Kram
Katarina: Jag kom ju till Malmö i alla fall!! Det var väldigt kuligt och jag längtade inte hem på hela dagen. Fast hade jag vetat vad som skulle hända dagarna efter hade jag inte haft lika kul... Tack för stöd! Kramar i massor