Säger bara WOW!

Gomorron! Igår tog jag det väldigt lugnt på morgonen fram till 10.00 då jag började klä på mig och packa badväskan. Syrran ringde och frågade om jag inte kunde ta Vincent ett tag så att hon kunde åka och storhandla. Samtidigt kunde hon då handla lite åt mig också (tunga saker). Visst sa jag, när jag har kommit hem från simningen. Vi bestämde att de skulle komma vid 14-tiden.

Jag stack iväg på moppen till Frölunda Kulturhus för att simma. När jag kom dit var allt stängt! Jag hade ju kunnat kolla det innan jag åkte hemifrån, men tanken slog mig inte ens att det var röd dag... Gick in på Frölunda Torg lite och kollade den nya delen nu när det inte var så fullpackat med folk. Men jag handlade ingenting mer än en Gallia-melon på Hemköp. Sen körde jag mot Mölndal igen, men körde förbi hemma och fortsatte till Åby Simhall som minsann var öppen. Det var mycket folk, men inte så mycket som det brukar vara. Detta för att de ca 100 ungdomar som i vanliga fall tränar simning med MASS inte var där. Simmade en halvtimme och sen gick jag upp för att duscha. Precis när jag skulle gå in i omklädningsrummet mötte jag kollegan Malin med dottern Maria. De höll till i lilla bassängen där maken Joakim och sonen Gabriel var. Gabriel vägrade att gå upp trots att han var blå om läpparna :)

På vägen hem stannade jag till vid Plantagen och köpte 4 ljungplantor för 100 kr. När jag kom hem och skulle plantera dem i min kruka visade det sig att det hade räckt med 3 plantor. Men jag satte den sista i en egen kruka på trätrallen, så det blev fint. Vincent och Åsa kom efter en liten stund och Åsa åkte direkt. Med sig fick hon mitt ICA MasterCard och min kod... tur att jag litar på lillasyster!! Vincent och jag kollade Små Einsteins, Musses Klubbhus, Händiga Manny och Nalle Puh på Playhouse Disney. Fast jag chattade med Emma och spelade Bejewelled på Facebook samtidigt :) När Åsa varit borta nästan 2 timmar så ringde jag och efterlyste henne. Måste kolla så att hon inte rymt till ett varmare land med "alla mina pengar". Hon hade bara gått vilse på ICA Maxi som hon inte varit på så många gånger (om någon).

När de åkt så blev det slöa och slappa i TV-soffan. Såg INTE fram emot att ge mig ut igen... Men när det var dags så tog jag på mig en massa kläder, detta hade jag på mig "nerifrån och upp": strumpor, vinterkängor, pyamasbyxor (istället för långkalsonger), jeans, överdragsbyxor, t-shirt, stickad tjock tröja, överdragsjacka, höstjackan, fuskpolo i fleece, hjälmen, fingervantar och skidvantar... Puh! Det tog ett bra tag att ta på sig allt kan jag meddela. Men jag frös inte alls när jag åkte, trots att det bara var 3°C. När jag kom fram till Mashuggskyrkan så var det en halvtimme kvar tills det skulle börja. Dock var kyrkan nästan full! Gick framåt och kollade och hade sån vansinnig tur att det fanns en plats ledig i mitten på andra raden!! Första raden ville de inte ha någon sittandes på, så jag hade full sikt framåt. Innan jag krånglade mig in till min plats stod jag i mittgången och tog av mig alla mina extra kläder :)

Föreställningen var helt fantastiskt magiskt underbar. De är så vansinningt duktiga! Den handlade om livet och döden. Detta var tydligen bara ett embryo till en föreställning som kommer i slutet av april. Den kommer att heta Amanda's requiem. Ni som bor i Göteborgstrakten, köp biljetter dit när den släpps!! Nu är jag vän med Sångensemblen Amanda på Facebook, så jag kommer inte att missa att köpa biljetter dit. Kommer säkerligen att skriva om det här också. Det har alltid varit lite av en ouppnåelig dröm att få sjunga med Amanda. Men jag har inte tillräckligt bra sångröst eller tillräckligt med tid för det. Sen måste man nog ha lite bättre motorik och koordination för att få vara med.... Jag har följt dem nästan sedan de startade för 28 år sedan. Det var massa nya med i gänget igår, som jag aldrig hade sett tidigare. I och med att jag satt så långt fram så kunde jag höra enskilda röster, och vissa av dem var helt otroliga.

Att köra hem gick också bra, började inte frysa förrän jag var ca 10 min hemifrån. När jag kom hem så upptäckte jag att jag gått hela dagen utan stegräknaren! Det har inte hänt en endaste gång sedan jag började ha stegräknaren på mig varje dag i mitten av april förra året. Jag tog på mig stegräknaren igår, men när jag skulle knäppa de nytvättade jeansen så fastnade dragkedjan (splittrad) längst upp. Inte en chans att jag fick av mig dem, så jag fick slita sönder dragkedjan. Nu går de jeansen inte att använda längre :( Men kvar i fickan blev stegräknaren.

Idag blev jag väckt kl 4.48 av fröken Cornelia. Den katten kan inte skilja på helg och vardag!! Men jag gick och la mig i soffan och slumrade lite ända tills mamma ringde vid 8. Det enda "betungande" jag har idag är att jag skall steka lite biffar och eventuellt göra något annat gott av det stora paketet nötfärs som syrran handlade åt mig igår. Stegtävlingen slutar idag, men det finns ingen chans i världen att jag kan komma ikapp G. Fram till igår ledde han med 35.000 steg... Men jag kommer att komma tvåa i alla fall!

Ha en skön söndag. Här är det grått och tråkigt.