Rena isgatan

Gomorron. Gårdagens promenad till jobbet var inte rolig. Det blev faktiskt inte promenad "hela" vägen till jobbet (10 minuter i vanliga fall) utan jag fick ringa kollegan M och be henne hämta mig. Jag gick med myrsteg från min lägenhet och det tog mig 10 minuter att komma till sophuset. Det ligger väl 100 m från mig... Efter sophuset skall jag svänga vänster upp för en liten backe. Det gick inte. Det fanns inget att hålla sig i och det var rena isgatan. Det var då jag ringde kollegan I-M, men de var redan framme på jobbet. Hon föreslog att jag skulle ringa A, som satt fast i köer och skulle bli sen. Ringde M och hon hämtade mig. Hjälp vad halt det var! Hade jag fortsatt mot jobbet skulle jag sedan gått ner för en backe, det hade varit stört omöjligt. Det dumma är att jag har broddar hemma, men jag kom inte på det förrän jag var halvvägs till sophuset och då var det för sent att vända. Vi sladdade in på parkeringen och den gnistrade som en nypolerad skridskobana.

När jag skulle hem på lunchen var det inte lätt att gå. Kan väl säga att broddarna var på när jag gick tillbaka. Men det är dumma broddar, sitter bara på hälen. Där gör de inte mycket nytta när man halkar till med framfoten... Höll på att stå på näsan ett antal gånger på vägen hem, bland annat mitt på övergångsstället där bilarna stod och väntade på grönt.  Eftersom det regnade en stor del av dagen igår och nu är -10°C ute så inbillar jag mig att det är värre idag...

Tack för att ni tyckte lilla jag var söt på förra bilden! Jag vet att jag är lik Stina i Saltkråkan, men detta är inte den bilden där jag är mest lik. Skall se om jag kan få fram den på något sätt.  Det finns bilder när jag är i 4-årsåldern där man skulle kunna tro att vi var en och samma person.

Pappa ringde mig igår efter lunchen. Det var skönt att prata med honom, han lät pigg och låg och löste korsord. Jag åker nog upp och hälsar på honom i helgen om han orkar med besök.

Om en vecka är det julafton! Måste sätta mig och planera i helgen vad som kan handlas nu och vad som måste handlas den 22 eller 23. Det blir ju inte så mycket vi skall ha, då vi bara är 2 personer, men lite planering krävs ju ändå. Vi skulle ju träffas alla barn och barnbarn tillsammans med pappa och Marita den 26:e, men det har vi ställt in. Det är inte ens säkert att pappa kommer hem före jul från sjukhuset, och gör han det så orkar han säkert inte med en anstormning av 9 personer. Vi tar det söndagen efter nyårsafton istället (tror jag vi kom fram till). Vi kan inte vänta för länge, för då åker brorsans äldsta dotter Rebecca tillbaka till Birmingham där hon bor i 1 år. Vi vill ju alla träffa henne!

Nu skall jag "snöra på mig skridskorna" (nä, broddarna menar jag) och slira till jobbet. Fredag = frukost på jobbet. Mysigt! Sista frukosten för i år. Jag hoppas ni får en bra dag!