Smeknamn du har och varför.
Har inget smeknamn nu, men har haft 2 tidigare i livet.
Néné: Detta kallade jag mig själv när jag var liten, och jag tror att min bror kallade mig det också.
Rune: Detta är en lite roligare historia. När jag började i ettan på gymnasiet så hade vi såna där dubbelvikta A4-papper på våra bänkar med våra namn på. Detta för att lärarna skulle kunna hålla reda på oss i början. En lektion hade jag en bänkgranne som hette Alex. Jag märkte inte att han bytte ut min lapp och ersatte den med en som det stod Rune på. Läraren frågade om det verkligen var mitt namn, och alla skrattade. Sen blev jag helt enkelt Rune med de flesta. Jag var ordningsman i klassen, och kallades således för Ordnings-Rune. När vi skulle välja en ny ordningsman i tvåan så gick det inte med någon annan än mig, enligt mina klasskamrater; ingen annan kunde ju vara Ordnings-Rune! Många många år senare, säkert 10-15 år efter vi gått ur gymnasiet, mötte jag Alex på en datamässa. Han ropade Rune, och jag reagerade faktiskt! Lustigt att det namnet satt kvar i minnet :)
Härlig historia... den skall vi lägga på minnet!
SvaraRaderaDu *är* ju Rune :)
SvaraRaderaVilken härlig och rolig historia :)
SvaraRaderaKram
Kati: Vaddå, Tårtan? Rune är väl fint? Kram
SvaraRaderaAlex: Tack, jag vet :)
Katarina: Mamma hälsar dock att arbetsnamnet på mig var Snuttan, jag glömde visst det... Kram
Hahaha, kuli! hej hej Rune ;-)
SvaraRaderaSnuttan var du väldigt länge. Kommer du inte ihåg att du hade en "snuttis" också? En snuttefilt som du fortfarande har kvar :-))I garderoben eller? Tummen i munnen och snuttis i handen. Det var du det och du var sååå söt (ända till trotsåldern, fråga din bror, hehe) Puss!!
SvaraRaderaMen mamma, nu är du ute och cyklar. Gosis hette den ju, och den finns kvar. Fast den luktar inte lika gott som när jag var liten och förbjöd dig att tvätta den :)
SvaraRadera