Jaha. Nu blir jag satt på pottkanten. Tror gör jag inte. I alla fall inte på Gud. Men tror jag på något annat? Jag vet inte. Jag respekterar folk som tror, och ibland kan jag till och med känna lite avundsjuka, eftersom de som tror verkar finna sån tröst i det. Men jag kan inte, jag är alldeles för logisk för det. Just nu, i telefon, försöker mamma förklara massa saker för mig, men jag fattar ingenting... Gud och universum och allt sånt, kan jag inte se det så kan jag inte tro på det. Jag hade lika svårt för elektronik och magnetism i skolan, lärarna hade jätteproblem med mig, jag förstod ingenting eftersom jag inte kunde se det :)
Livsfilosofi då? Gör mot andra det du vill att de skall göra mot dig, lev för dagen och inte i gårdagen, lyssna på din intuition och ha kul!
Gillar din livsfilosofi :)
SvaraRadera