Tack för alla fina kommentarer igår! Det var med ett stort leende jag läste dem allteftersom de ramlade in. Nu blev jag ju inte "påhoppad" så grovt att det krävdes detta underbara försvar, men ni skall veta att ni gjorde mig väldigt glad med era ord. Jag uppskattar er väldigt mycket, och ni som skrev något visade att ni känner mig väldigt väl, trots att jag inte har träffat flera av er i verkligheten. Kommentarerna igår är sådana som jag kommer att gå tillbaka till om jag känner mig nere någon dag. Stor kram till er alla!
Jag förstår dock vad Hilda menade i viss mån. Att jag spenderar alldeles för mycket tid ensam hemma. Men ni skall veta att om jag fick som jag ville skulle jag vara ännu mera hemma.... ibland är det en kamp att bara gå till jobbet, och där är jag ju ändå "trygg" och trivs väldigt bra. Jag ÄR en eremit. De dagarna jag inte går direkt hem är jobbiga. Jag tror att det är svårt att förstå för er andra som lever i tvåsamhet eller i familjer. Jag har VALT att leva ensam och trivs med det. Jag skulle bli fullständigt skogstokig av att bo ihop med någon. Sen kan jag innerst inne tycka det är synd att jag inte vill bo med någon, för visst kan det bli ensamt ibland. Ofta funderar jag på vad som kom först (hönan eller ägget?)... d.v.s. om jag avskärmar mig från andra pga övervikten, eller om jag verkligen är sådan här i grund och botten. Jag tror det är lite 50/50, tittar jag på mamma som är likadan så har jag väl lite i generna...
Nu till den andra stora frågan... val av gym. Funderade mest hela dagen igår och kände väldigt starkt att jag INTE skall tillbaka till Sportlife. Tur att jag inte betalade något för provveckan, för det kortet struntar jag i. Idag skall jag göra 2 saker; dels gå till Elixia och träna samt prata med dem om deras priser (igen). Säga att jag vill stanna, men att de borde ha kort som bara ger tillträde till gymmet. När jag var där sist och pratade med dem så sa tjejen som var ansvarig "vad är din smärtgräns", men sen blev vi avbrutna. Jag skall fortsätta den diskussionen med henne. Sedan skall jag också spana in ett annat gym som ligger 2 hus därifrån, Träningsverket. Jag vet att kompisen Jenny C tränar där och är väldigt nöjd, och igår pratade jag med en kollega, U, som har tränat där och var väldigt nöjd. Deras årspris (kontant) är 3.490 kr (290 kr/månad), och det är ju betydligt lägre än Elixias. Sen om jag ändrar mig någon gång och vill vara med på pass så kostar det bara ytterligare 500 kr/år.
Norea, du föreslog Frölundabadet, med kombinerat gym och simhall. Jag vet inte, har inte ens funderat i de banorna då simhallen har så dåliga öppettider. Snart när det börjar ljusna och bli varmare på mornarna vill jag kunna simma före jobbet, och det går inte på Frölunda, de öppnar kl 7. På Åby (där jag simmar idag) finns också gym, men där är det också höga priser. Flera av mina kollegor har tränat där och inte trivts, jag har själv tränat där tidigare. Visst, praktiskt att ha allt på ett ställe, men inte till det priset. Det billigaste man kan få där är 349 kr/månad, men då måste man binda sig för 24 månader. Normalpriset är 449 kr/månad (bindningstid 12 månader) eller 599 kr/månad (ingen bindningstid).
Ni kanske tycker det är konstigt att jag håller på och knusslar så mycket med pengar, men jag håller på att dra in på både det ena och det andra. Det är nämligen så att jag helt saknar buffert... inte alls bra. Jag behöver börja spara pengar! Igår ändrades mitt TV-abonnemang, så där sparar jag ett par hundra i månaden, jag har gått ur postkodlotteriet, och där sparar jag 300 kr. Visst, jag skulle ha råd med Elixia, men då skulle jag inte kunna spara så mycket. OM jag någon gång blir färdig med den här viktnedgången (känns ganska avlägset just nu...) så vill jag ju kunna operera mig både här och där. Då blir väl lånesumman minst lika mycket som den jag betalade på de månader jag betalade av operationslånet, och det var verkligen tajt i plånboken då. Jag vill kunna unna mig saker då och då och inte behöva räkna varenda krona. Jag har varit där och vill aldrig dit igen. Jag bor alldeles för dyrt, men trivs så otroligt bra att jag inte vill flytta.
Nu skall jag ta och packa ner frukost och mellanmål, ge Corny mat och inte att förglömma: klä på mig :) Ha en bra onsdag!!
Är glad att det känns lättare i sinnet efter "vår" peppning igår :)
SvaraRaderaVi är ju många som bryr som oss dig.
Hinner inte skriva mer, måste rusa till jobb
kram
Min lilla eremit till syster, jag älskar dig precis som du är!
SvaraRaderaDu finns alltid där och ställer alltid upp om jag behöver dig. Det har du gjort så många gånger och du är en del av mitt skyddsnät. Det ger trygghet!
Puss
Ja, tyvärr blir det så när man "avviker" från vad folk anser vara den generella normen men vi finns här och bryr oss om dig allesammans!
SvaraRaderaTräningsverket är faktiskt riktigt bra det också, fortfarande inte i samma klass som Elixia- dit är det faktiskt väldigt väldigt få gym i hela Sverige som när enligt flera delatagare på the Convention. På Träningsverket hos Kattis har du även en gratis provvecka så det är ju bara att testa!
Kram Jenny B
Puss, puss från en eremit till en annan :-)
SvaraRadera..och jag är sen att kommentera som vanligt.
SvaraRaderaJag såg att Hilda bad om ursäkt dessutom, så hon menade kanske inte så illa som det lät, men självklart är det lätt att man tar åt sig när man får såna kommentarer.
Fördelen hos mig är väl att det inte är så många som läser min blogg och kan reta sig på det som står, för nog självklart skiver vi ALLA saker som KAN reta en eller annan.
En annan sak jag reagerar över i såna här kommentarer är att de ALLTID är anonyma, även om nu Hilda skrev under med ett namn, något många inte ens gör utan bara låter det stå "Anonym".
För övrigt önskar jag att jag vore intresserad av att lösa korsord, för jag märker ju att man blir jäkligt smart av det, men jag har inte tålamod till det. Om jag inte kan ett ord är jag benägen att fuska och googla. *haha**
Sudoku är jag periodare på, funkar bäst i en solstol på sommaren! ;)
Här har du en eremit till. Fick jag välja skulle jag vara hemma varje dag, men tyvärr fungerar inte det för mig. Fast efter att jag börjat studera till det jag verkligen brinner för så är det något enklare att "träffa" andra. jag gillar mitt egna sällskap, så är det bara och så har det alltid varit. Kram
SvaraRaderaKatarina: Ja, läste alla kommentarerna med ett leende :) Kram!
SvaraRaderaÅsa: Puss på dig sötaste syster yster. Du om någon känner ju mig :) Om du nu hade bott närmare så hade jag kunnat ställa upp och hjälpt till med Vincent ännu mer, dags att fundera på dessa trakter??? Puss å kram
Jenny: Tack och lov för att man inte är normal, vad tråkigt det skulle vara :) Det var kanske lite dumt att börja min "träningskarriär" på Elixia, det är nog inte många gym som går upp emot dem, men det handlar om pengar också. Jag är tyvärr inte i den sitsen att jag kan strunta i hur mycket det kostar... Tar jag nu Åby så "sparar" jag 215 kr/månad inkl. simkort, och det är ju bra :) Kram
Mamma: En till som känner mig :) Puss på nosen
M: Korsord är skitkul. Det handlar om att träna upp hjärnan. För ett par år sedan klarade jag inte ett enda korsord i tidningen LyckoKryss, nu skickar jag in hela färdiglöst varje nummer. Men jag anser inte att det är fusk att googla, använda Wiki eller NE, det lär man sig mycket på. Jag löser alltid allt jag kan utan datorn först, sen använder jag datorn en stund för att få fram lite svåra ord och så försöker jag utan igen.
Marie-Louise: Kul med fler eremiter :) Lagom är bäst tycker jag, och man känner sig själv. Ibland måste man ju utsätta sig för "obehagliga" situationer och ofta slutar de ju med något bra :)