Ont om tid

Gomorron. Tredje natten på soffan. Funderade lite igår om jag skulle våga mig på sängen igen, men tänkte att jag behöver minst en natts sömn till. I natt fick jag inte vara lika i fred som förra natten, men jag sov väl ganska bra ändå. Plötsligt kommer jag på att jag har väldigt ont om tid. Det är massor som skall fixas idag och i morgon. Jag är väldigt bra på att skjuta saker framför mig, och det har jag gjort nu.

* Jag måste skriva alla julkort som skall postas i morgon.
* Jag måste köpa en eller ett par julklappar till barn som inte får några, och lämna i säcken på Hotel Gothia Towers på lördag morgon när jag skall simma (läs mer här).
* Jag måste inhandla all mat till julbordet som man kan handla redan nu, för på lördag skall vi alla till Borås och då åker vi ju förbi mamma och jag kan lämna maten där. Då slipper jag släpa den på julafton.

För er som är vana vid att ha 20 bollar i luften vid den här tiden på året, så låter detta inte mycket. Men det är mycket för mig. Julkort och julklapp idag, julmat i morgon. Så får det bli.

Vi skall till Borås på lördag för att fira Emma, som fyller 19 på söndag. Pappa och Marita skall tydligen stanna kvar där, så jag hoppas jag kan åka med syrran hem till stan igen.

Igår var det tjejlunch. Vi var bara 4 av 6 som kunde komma, men vi hade det trevligt ändå.

Vi var på ett ställe som heter Kockar & Kastruller, och maten var god. Jag tog tacobuffé. Fast jag åt inte brödet, som ni kan se. Jag konstaterade att jag nog ser lite för mycket på kriminalserier på TV... när jag satt där på slutet och bara hade köttfärs med riven ost kvar så tyckte jag den rivna osten såg ut som likmaskar... Hm. Trevligt hade vi det i alla fall! Tack tjejer, detta gör vi om om en månad.

Det märks, när jag är ute och äter som igår, att jag inte är van vid att inte ha en bestämd portionsstorlek framför mig... Jag gör ju oftast storkok, väger och fryser in i lagoma portioner. Det är alltså väldigt sällan som jag sätter mig ner och kan "ta hur mycket som helst". På gott och ont. Skillnaden mot före operationen är ju (i alla fall för mig) att jag verkligen måste lära mig att lyssna och sluta äta DIREKT när jag känner mättnad. Förut kunde man ju äta lite till, bara för att det var så gott. Från det att man började känna mättnad tills man var proppmätt fick det plats ganska mycket mat. Så är inte fallet nu. Nu snackar vi kanske 3 tuggor. Jag åt fler än 3 tuggor igår och gick därifrån proppmätt. Nåja, det händer inte så ofta, men jag skall i alla fall bli bättre på att lyssna. Men det är lätt att glömma när man sitter och tjötar med trevliga människor...

Ha en bra torsdag!