Gomorron. Skall snart sticka iväg och simma, är lite stressad för jag glömde helt av att göra i ordning frukost och mellisar igår kväll innan jag gick och la mig. Det sparar lite tid på morgonen...
Min huvudvärk är tillbaka :( Börjar misstänka att det är något med luften på jobbet, för jag hade ingen huvudvärk från halva lördagen fram tills ca 1 h efter jag kom till jobbet igår morse. Sen kom den med dunder och brak och försvann inte förrän sent på kvällen. Vi har visserligen hantverkare hos oss just nu, men inte på mitt våningsplan. Ingen annan verkar ha ont av det, mer än en kollega som sitter "mitt i smeten". Jag vet att jag är jättekänslig för dofter och sånt, men jag känner ju inget som luktar... Mysko.
Om 2,5 veckor skall jag på klassträff med den klassen jag gick i mellan 1:an och 9:an. Det är två tjejer som kommer som inte gick med oss hela vägen, resten av oss gick ut tillsammans. Jag tror vi är 17 eller 18 som kommer nu. Två kommer från Bryssel (oberoende av varandra), en från Umeå, en från Västerås osv. Det skall bli så kul! Vi har en grupp på Facebook som jag startade före sommaren, så vi har verkligen planerat detta. Vi skall vara hemma hos en tjej i stan, och italiensk buffé har beställts.
I år är det 31 år sen vi gick ur nian. Vi har haft 2 klassträffar sedan dess. En 1986, alltså efter 5 år, hemma hos samma tjej vi skall till nu. Och en 2001, alltså efter 20 år, som anordnades av något företag. Då träffades vi först hemma hos en annan tjej, och sen åkte vi in till Valands festvåning där alla nior i vår skola och flera andra skolor skulle äta middag. Den klassträffen hade jag sån ångest inför. Jag ville inte alls gå, jag skämdes så otroligt för mig själv. Jag var jättestor ser jag nu på bilderna. Men min dåvarande kollega C sa att jag skulle gå med honom och han skulle inte vika från min sida under hela kvällen, och det gjorde han inte heller. Jag hade jättekul.
Nu känns det nästan som en revansch. Jag ser så fram emot det och känner att jag är stolt över den jag är. Jag var inte poppis i skolan, utan en som fick hänga med bara för att någon annan skulle komma. Det var inte så roligt... Men nu är vi vuxna och det skall bli så kul att se alla igen. Gissar att det kommer att tjötas en hel del :)
Nu skall jag fixa mellisar och frukost. Ha en bra dag!
Min huvudvärk är tillbaka :( Börjar misstänka att det är något med luften på jobbet, för jag hade ingen huvudvärk från halva lördagen fram tills ca 1 h efter jag kom till jobbet igår morse. Sen kom den med dunder och brak och försvann inte förrän sent på kvällen. Vi har visserligen hantverkare hos oss just nu, men inte på mitt våningsplan. Ingen annan verkar ha ont av det, mer än en kollega som sitter "mitt i smeten". Jag vet att jag är jättekänslig för dofter och sånt, men jag känner ju inget som luktar... Mysko.
Om 2,5 veckor skall jag på klassträff med den klassen jag gick i mellan 1:an och 9:an. Det är två tjejer som kommer som inte gick med oss hela vägen, resten av oss gick ut tillsammans. Jag tror vi är 17 eller 18 som kommer nu. Två kommer från Bryssel (oberoende av varandra), en från Umeå, en från Västerås osv. Det skall bli så kul! Vi har en grupp på Facebook som jag startade före sommaren, så vi har verkligen planerat detta. Vi skall vara hemma hos en tjej i stan, och italiensk buffé har beställts.
I år är det 31 år sen vi gick ur nian. Vi har haft 2 klassträffar sedan dess. En 1986, alltså efter 5 år, hemma hos samma tjej vi skall till nu. Och en 2001, alltså efter 20 år, som anordnades av något företag. Då träffades vi först hemma hos en annan tjej, och sen åkte vi in till Valands festvåning där alla nior i vår skola och flera andra skolor skulle äta middag. Den klassträffen hade jag sån ångest inför. Jag ville inte alls gå, jag skämdes så otroligt för mig själv. Jag var jättestor ser jag nu på bilderna. Men min dåvarande kollega C sa att jag skulle gå med honom och han skulle inte vika från min sida under hela kvällen, och det gjorde han inte heller. Jag hade jättekul.
Nu känns det nästan som en revansch. Jag ser så fram emot det och känner att jag är stolt över den jag är. Jag var inte poppis i skolan, utan en som fick hänga med bara för att någon annan skulle komma. Det var inte så roligt... Men nu är vi vuxna och det skall bli så kul att se alla igen. Gissar att det kommer att tjötas en hel del :)
Nu skall jag fixa mellisar och frukost. Ha en bra dag!
Hej Lena!
SvaraRaderaJag frågar dig som har kämpat en längre tid med övervikt. Hur ofta eller sällan ska man väga sig? Jag väger mig fler gånger i veckan nu än tidigare men det är nog för att jag inte riktigt vågar tro att jag går ner. Dessutom så står jag still ibland och det är sunt har jag hört. Kämpa på du gör ett bra jobb!:-)/Anna
Det är väldigt individuellt vad man trivs med och mår bra av. Jag är en sån som hoppar upp och ner nästan varje dag. Väger jag mig varje dag så ser jag det, och jag vet att jag funkar så. Jag "noterar" bara lägstavikten i tickern ovan och min app på telefonen, hade jag inte vägt mig varje dag så hade jag kanske missat en ny lägstavikt!! :) Skulle jag däremot inte veta hur jag funkar så skulle jag nog bli ganska deprimerad de dagarna jag går upp. Jag väger mig varje morgon, nykissad och naken. Om jag slutar väga mig varje dag så brukar det betyda att jag slutat anstränga mig för att gå ner = inte bra...
RaderaJag lägger mig i diskussionen. :)
RaderaJag väger mig varje måndag morgon, samma som Lena; nykissad och naken (*haha*) och jag ser tydligt vilken vecka det är i månaden. Det är väldigt konstant nu när jag varit viktstabil sen årsskiftet.
Jag tror också det är bra att hålla koll på det och inte sluta väga sig, även om man gått ned det man ska. Slutar man så är det som att man slutat bry sig..
Märker direkt om jag har slarvat någon dag så ställer jag mig inte på vågen nästa morgon = slarvet "finns inte". Mycket bra att väga sig varje dag, men man skall veta hur man funkar om man som jag, hoppar upp och ner :)
RaderaTack för ditt svar! Jag känner lika som du att jag vill ha koll. Jag blev lite paff idag för det var min sjukgymnast som undrade. Nu vet jag att jag berättar "bara" för henne när hon frågar mig. Jag går på det som känns bra för mig:-) Fast fanatisk ska man ju inte vara heller... Go Girl! /Anna
SvaraRadera..och just det ja - Gu' vad roligt med klassfest! Jag som är värsta nostalgikern vill också gå på en sån snart igen och känna lite av den där revanschkänslan! Inte för att jag var direkt mobbad som ung, men ändå, känslan av att inte vara "den tjockaste" längre..
SvaraRaderaÅ det skall bli så kul!! 31 år sen vi gick ut, och vi blir 17 personer! Helt otroligt att vi har fått ihop så många. Snacka om revansch-känsla! Jag var egentligen bara mullig i skolan, vägde väl lite mindre än vad jag gör nu,eller samma, men det blir ändå en revanschkänsla. Kram
Radera