Gomorron. Mellan 5 och 8 hade jag katten jamande i mitt öra. Kan säga att hon inte står så högt i kurs nu.... Fast nu ligger hon i sängen och sover, den lilla råttan. Gaah!! Senil är vad hon är.
Jag kom inte i säng förrän klockan 1, så att gå upp klockan 5 var det inte tal om. När jag har varit ute på kvällen måste jag "varva ner" lite, oftast vid TV:n, innan jag kan gå och lägga mig. Så jag var inte hemma så sent, utan snarare runt 23.30.
Å vad vi hade roligt igår! Jag åkte hemifrån vid 15.30, blev hämtad av pappa & Marita. Vi hade tänkt ta bussen egentligen, men konstigt nog var det inte jag som skulle få problem att ta mig hem, utan de. En gång i timmen gick deras förbindelser ner till scouthuset, där de bor när de är i stan. Så det fick bli bilen hem till syrran och svågern.
Jag hade aldrig varit i deras nya lägenhet, den var jättefin! Öppen spis, underbart stort vardagsrum, lite mindre kök men jättefint och så ett sovrum för Vincent och ett för dem. På femte våningen låg den, så det var lite utsikt. Johannes hade lagat Canneloni och jag hade med mig en delikat sallad (och nej, du Anonyma kommentator igår, han tog inte ett dugg illa vid sig att jag hade med mig min egen mat, så funkar vi i vår familj!!). De andra åt äppelkaka med vaniljsås och glass, och jag drack en kopp te.
Vid 18.30 så åkte vi och lämnade Johannes och Vincent hemma. När vi väl hittat parkering så promenerade vi ner till Lorensbergsteatern. Det var massa folk, men allt flöt smidigt. Så här såg min utsikt ut INNAN en "tjockskallig" man satte sig framför mig...
Jag mer eller mindre halvlåg över svägerskan hela föreställningen, för annars såg jag ingenting. Så om ni skall gå på Lorensbergsteatern rekommenderar jag rad 11 (vi satt på rad 12), då har man ingen framför sig!
Fler kort än så här blev det inte, då det rådde fotoförbud.
Första akten började med ett videopotpurri av Kerstin Granlunds insatser. Sedan några år har hon valt att finnas bakom scenen, så hon var inte med. Hon var ju heller inte med på Hagmans Konditori som pappa, Marita och jag var och såg förra året. Vi skrattade så tårarna rann åt detta potpurri, men framförallt åt denna sketch, som de visade i sin helhet.
Sen började det. Knut Agnred var ju tyvärr inte med, pga sjukdom, men de hade löst det väldigt bra. Vi skrattade så vi fick ont i magen. Jag är väldigt hes idag av allt skrattande. När de bröt för paus så undrade vi om vi skulle skratta lika mycket i andra akten. Ingen av oss hade sett mycket av deras senare produktioner. Men det var inget vi behövde oroa oss för. Även om vi inte sett sketcherna tidigare skrattade vi! Andra akten inleddes också med en hyllning till Peter Rangmar, som dog 1997.
Så, summan är att vi hade en vansinnigt rolig kväll. Eller för att citera pappa "Jag tror aldrig jag har skrattat så här mycket i hela mitt liv". Precis så var det. Nästan som när man åker Jukeboxen på Liseberg, på slutet har man skrikit så mycket så man är helt matt och helt enkelt inte orkar längre...
Idag blir det först Julbazar hos scouterna, jag brukar vinna massa (men jag brukar å andra sidan ta lotter för en väldans massa pengar också). Sen skall jag moppa vidare till Moyana Corigans öppna hus, jag behöver en ny Body Butter och de har idag 20 % rabatt. Så om 1,5 h sticker jag härifrån ungefär. Det blev inget latande denna helgen... lite ovanligt för min del.
Hoppas ni får en härlig söndag!
Jag kom inte i säng förrän klockan 1, så att gå upp klockan 5 var det inte tal om. När jag har varit ute på kvällen måste jag "varva ner" lite, oftast vid TV:n, innan jag kan gå och lägga mig. Så jag var inte hemma så sent, utan snarare runt 23.30.
Å vad vi hade roligt igår! Jag åkte hemifrån vid 15.30, blev hämtad av pappa & Marita. Vi hade tänkt ta bussen egentligen, men konstigt nog var det inte jag som skulle få problem att ta mig hem, utan de. En gång i timmen gick deras förbindelser ner till scouthuset, där de bor när de är i stan. Så det fick bli bilen hem till syrran och svågern.
Jag hade aldrig varit i deras nya lägenhet, den var jättefin! Öppen spis, underbart stort vardagsrum, lite mindre kök men jättefint och så ett sovrum för Vincent och ett för dem. På femte våningen låg den, så det var lite utsikt. Johannes hade lagat Canneloni och jag hade med mig en delikat sallad (och nej, du Anonyma kommentator igår, han tog inte ett dugg illa vid sig att jag hade med mig min egen mat, så funkar vi i vår familj!!). De andra åt äppelkaka med vaniljsås och glass, och jag drack en kopp te.
Vid 18.30 så åkte vi och lämnade Johannes och Vincent hemma. När vi väl hittat parkering så promenerade vi ner till Lorensbergsteatern. Det var massa folk, men allt flöt smidigt. Så här såg min utsikt ut INNAN en "tjockskallig" man satte sig framför mig...
Jag mer eller mindre halvlåg över svägerskan hela föreställningen, för annars såg jag ingenting. Så om ni skall gå på Lorensbergsteatern rekommenderar jag rad 11 (vi satt på rad 12), då har man ingen framför sig!
Fler kort än så här blev det inte, då det rådde fotoförbud.
Första akten började med ett videopotpurri av Kerstin Granlunds insatser. Sedan några år har hon valt att finnas bakom scenen, så hon var inte med. Hon var ju heller inte med på Hagmans Konditori som pappa, Marita och jag var och såg förra året. Vi skrattade så tårarna rann åt detta potpurri, men framförallt åt denna sketch, som de visade i sin helhet.
Sen började det. Knut Agnred var ju tyvärr inte med, pga sjukdom, men de hade löst det väldigt bra. Vi skrattade så vi fick ont i magen. Jag är väldigt hes idag av allt skrattande. När de bröt för paus så undrade vi om vi skulle skratta lika mycket i andra akten. Ingen av oss hade sett mycket av deras senare produktioner. Men det var inget vi behövde oroa oss för. Även om vi inte sett sketcherna tidigare skrattade vi! Andra akten inleddes också med en hyllning till Peter Rangmar, som dog 1997.
Så, summan är att vi hade en vansinnigt rolig kväll. Eller för att citera pappa "Jag tror aldrig jag har skrattat så här mycket i hela mitt liv". Precis så var det. Nästan som när man åker Jukeboxen på Liseberg, på slutet har man skrikit så mycket så man är helt matt och helt enkelt inte orkar längre...
Idag blir det först Julbazar hos scouterna, jag brukar vinna massa (men jag brukar å andra sidan ta lotter för en väldans massa pengar också). Sen skall jag moppa vidare till Moyana Corigans öppna hus, jag behöver en ny Body Butter och de har idag 20 % rabatt. Så om 1,5 h sticker jag härifrån ungefär. Det blev inget latande denna helgen... lite ovanligt för min del.
Hoppas ni får en härlig söndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar