Gomorron. Idag är jag ledig. "Permission" som det heter. Men jag vill inte. Vill inte begrava min pappa. Eller säger man begravning när han redan är kremerad? En minnesceremoni blir det i alla fall och sedan skall vi alla träffas i vårt scouthus. Många blir vi. Många som jag inte sett på en väldans massa år.
Jag är helt övertygad om att jag kommer att gråta floder i kyrkan. Jag tror det är bra att "veta" det så att man inte försöker trycka ner det. Jag gråter ju ifall jag ser en begravning på TV... Men jag hoppas verkligen att festen efteråt blir ljus och att vi kan skratta lite och minnas.
Jag vill känna mig fin idag, jag har fortfarande inte bestämt mig för vad jag skall ta på mig (sommarkläder) men i onsdags var jag i alla fall hos frissan och gjorde något åt det råttbo som kan kallas hår. Oj vad slitet det var. Så här ser det ju fint ut, men det är bara så här lockigt samma dag det är nytvättat. Sen dagen därpå är det spikrakt och skittråkigt, då kan jag bara ha tofs...
Egentligen gillar jag inte axellångt hår, för jag får panik när håret killar mig i nacken. Men jag insåg att här behövde vi vara drastiska... så jag sa till henne att kapa så mycket hon tyckte var nödvändigt, bara jag kan samla ihop resten till en tofs sen :)
Exakt 2 h senare så var det så här kort. Färgat och slingat var det också. Fast jag tycker det ser jättelångt ut här, jag sitter nog lite konstigt. Det går till axlarna i alla fall, kanske någon cm längre.
Framifrån. Jag gillar inte att mitt hår är så himla platt och tråkigt på toppen... Och så här lockig är jag alltså inte "au naturel" utan hon har i massa gunk och så har hon fönat det (något jag ALDRIG gör, äger inte ens en fön, håret blir som svinto när det fönas). Nu sitter jag här med nytvättat hår, så vi får se hur jag ser ut när det torkat...
Igår var jag iväg och lämnade in nya moppen på 50 mila service. Fast den har gått 64 mil. Den "pajade" ju sista dagen när jag skulle åka till pappa på hospice. Jag var fruktansvärt stressad då jag fått samtalet om att jag nog skulle ta och åka dit. Halvvägs dit, som tur bara någon km från moppeverkstan, började den låta något förskräckligt. Jag trodde att ett lager i framhjulet skurit eller något. Jag körde vidare och mer eller mindre slängde in den på verkstan och sa att jag ringer i nästa vecka... Det visade sig att kedjan var alldeles för dåligt spänd. Jag fick aldrig med min någon manual med serviceschema när jag köpte den, men när jag nu bad om det så såg jag att första servicen skulle ha gjorts vid 50 mil. Just då hade den gått 53... så nu är den inlämnad i alla fall. Jag tänkte gå hem men jag hade fått stötvågsbehandling av höften på morgonen, så jag kände ganska snart att den inte skulle hålla för det.
Hemma stod detta och väntade på mig på min lilla altan på framsidan:
Ser ni att det står PUSS på paketet? Jag fattade med en gång att det var från min underbara styvmor, vi hade pratat om att jag skulle köpa mig ett caféset och ha på framsidan. Innan hade jag bara vanliga plaststolar och ett plastbord, men det blåser så mycket hos mig att jag inte kunde ha dem på framsidan då de då hela tiden hamnade hos grannen... Och så gick hon och köpte ett set till mig. Jag blev så glad! Så här fint blev det monterat:
Nu kan man fika även på framsidan. Den ligger i norrläge och ibland när det är riktigt varmt så kan det bli över 50°C på min andra altan, då den ligger rakt i söder. Då är det så skönt att gå och sätta sig på den skuggiga framsidan. Det enda problemet är att Cornelia vill vara med och här är det ju inte inhägnat...
Jag har i alla fall sovit OK i natt, det trodde jag inte. Jag var vaken till och från mellan 4 och 6, Cornelia var väldigt jamig och höll igång ordentligt. När man ligger och glider in och ut mellan sömn och vakenhet så brukar man ha lite lustiga drömmar, tycker jag. Jag drömde att jag nu på morgonen, när jag tog alla mina morgonpiller, också råkade ta en sömntablett. Det hade ju varit mindre roligt om jag somnat som en stock i kyrkan...
Tänk på mig och min familj kl 14. Hoppas ni får en bra fredag. Själv skall jag bara försöka överleva denna dagen. Men det skall i alla fall bli väldigt trevligt att se massa folk jag inte sett på år och dag (och en massa kg sedan!).
Jag är helt övertygad om att jag kommer att gråta floder i kyrkan. Jag tror det är bra att "veta" det så att man inte försöker trycka ner det. Jag gråter ju ifall jag ser en begravning på TV... Men jag hoppas verkligen att festen efteråt blir ljus och att vi kan skratta lite och minnas.
Jag vill känna mig fin idag, jag har fortfarande inte bestämt mig för vad jag skall ta på mig (sommarkläder) men i onsdags var jag i alla fall hos frissan och gjorde något åt det råttbo som kan kallas hår. Oj vad slitet det var. Så här ser det ju fint ut, men det är bara så här lockigt samma dag det är nytvättat. Sen dagen därpå är det spikrakt och skittråkigt, då kan jag bara ha tofs...
Egentligen gillar jag inte axellångt hår, för jag får panik när håret killar mig i nacken. Men jag insåg att här behövde vi vara drastiska... så jag sa till henne att kapa så mycket hon tyckte var nödvändigt, bara jag kan samla ihop resten till en tofs sen :)
Exakt 2 h senare så var det så här kort. Färgat och slingat var det också. Fast jag tycker det ser jättelångt ut här, jag sitter nog lite konstigt. Det går till axlarna i alla fall, kanske någon cm längre.
Framifrån. Jag gillar inte att mitt hår är så himla platt och tråkigt på toppen... Och så här lockig är jag alltså inte "au naturel" utan hon har i massa gunk och så har hon fönat det (något jag ALDRIG gör, äger inte ens en fön, håret blir som svinto när det fönas). Nu sitter jag här med nytvättat hår, så vi får se hur jag ser ut när det torkat...
Igår var jag iväg och lämnade in nya moppen på 50 mila service. Fast den har gått 64 mil. Den "pajade" ju sista dagen när jag skulle åka till pappa på hospice. Jag var fruktansvärt stressad då jag fått samtalet om att jag nog skulle ta och åka dit. Halvvägs dit, som tur bara någon km från moppeverkstan, började den låta något förskräckligt. Jag trodde att ett lager i framhjulet skurit eller något. Jag körde vidare och mer eller mindre slängde in den på verkstan och sa att jag ringer i nästa vecka... Det visade sig att kedjan var alldeles för dåligt spänd. Jag fick aldrig med min någon manual med serviceschema när jag köpte den, men när jag nu bad om det så såg jag att första servicen skulle ha gjorts vid 50 mil. Just då hade den gått 53... så nu är den inlämnad i alla fall. Jag tänkte gå hem men jag hade fått stötvågsbehandling av höften på morgonen, så jag kände ganska snart att den inte skulle hålla för det.
Hemma stod detta och väntade på mig på min lilla altan på framsidan:
Ser ni att det står PUSS på paketet? Jag fattade med en gång att det var från min underbara styvmor, vi hade pratat om att jag skulle köpa mig ett caféset och ha på framsidan. Innan hade jag bara vanliga plaststolar och ett plastbord, men det blåser så mycket hos mig att jag inte kunde ha dem på framsidan då de då hela tiden hamnade hos grannen... Och så gick hon och köpte ett set till mig. Jag blev så glad! Så här fint blev det monterat:
Nu kan man fika även på framsidan. Den ligger i norrläge och ibland när det är riktigt varmt så kan det bli över 50°C på min andra altan, då den ligger rakt i söder. Då är det så skönt att gå och sätta sig på den skuggiga framsidan. Det enda problemet är att Cornelia vill vara med och här är det ju inte inhägnat...
Jag har i alla fall sovit OK i natt, det trodde jag inte. Jag var vaken till och från mellan 4 och 6, Cornelia var väldigt jamig och höll igång ordentligt. När man ligger och glider in och ut mellan sömn och vakenhet så brukar man ha lite lustiga drömmar, tycker jag. Jag drömde att jag nu på morgonen, när jag tog alla mina morgonpiller, också råkade ta en sömntablett. Det hade ju varit mindre roligt om jag somnat som en stock i kyrkan...
Tänk på mig och min familj kl 14. Hoppas ni får en bra fredag. Själv skall jag bara försöka överleva denna dagen. Men det skall i alla fall bli väldigt trevligt att se massa folk jag inte sett på år och dag (och en massa kg sedan!).
Godmorgon, måste säga att du har ett fantastiskt hår, även om det bara är lockigt första dagen :). O vad härligt att komma hem o det står ett roligt paket på utsidan. Heder åt sådana människor som överraskar på det sättet :).
SvaraRaderaSå till din dags händelse. Jag kommer absolut att tänka på dig. Tänkte på dig igår, o kom ihåg min känsla och reaktion när vi begravde min pappa. När jag skulle gå in i kapellet så blev det bara tvärnit. Jag KUNDE inte gå in och längst fram o sätta mig framför kistan. Jag var tvungen att gå ut, och andas och börja om igen. O gråta det måste man få göra vid ett sånt här tillfälle. Sedan är det ibland så att man nästan inte kan gråta för att man är i lite chock på något sätt. O det är jobbigt, självklart, men samtidigt så kan det bli ett väldigt fint avslut för er, ett ljust minne även om det är en mörk stund egentligen. Alla känslor man har inom sig som är omtumlande, omvälvande, förkrossade, sorgliga men även kanske några stunder av någon form av lycka när man pratar om minnen som man har gemensamt med de andra. O efteråt så har luften nästan gått ur en på något vis. O jag minns att jag tänkte, vad skall jag göra nu?! På något sätt kom allting ikapp mig, allt jag inte hunnit tänka efter pappa gick bort o fram till begravningen eftersom det gick i ett med planerande, kontakta människor som skulle bjudas in och allt annat. Så ikväll är du trött min vän, bered dig på det. Mentalt trött. Jag tänker på dig, o fäller en tår tillsammans med dig.
Stor kram!
Jag är så ovan vid att bli överraskad så jag blir alltid skitglad när det väl händer :)
RaderaTack för dina fina ord. Precis så är det väl, fast vi kommer inte att ha någon kista då han redan är kremerad. Det gjordes igår. Jag ville INTE veta vilken tid, för jag har så fruktansvärt svårt att få in i min hjärna att de brände upp min pappa... Vilket fick till påföljd att jag tänkte på det hela dagen istället... Nä men se där, nu gråter jag igen. Lika bra att plocka fram snorfanorna med en gång. Så skönt med helg innan jag skall jobba igen, vet att jag kommer att vara helt slut. KRAM
Hej Lena.
SvaraRaderaDu blev jättefin i håret. Det va inte lite frisören kapade av. Men nu har du ju fått bort det risiga i alla fall. Om du tar en sprayflaska med vatten i och sprayar på håret och vänder huvudet neråt och fluffar lite i det så kanske du får fram lockarna igen även om det inte är nytvättat och kanske lite skum i..
Kommer att ha tankarna hos dig i dag kl 14. Tänk på att din pappa inte har ont och mår dåligt längre. Nu har han det bra och är med er hela tiden. ♥ Kroppen är måhända kremerad men själen flyter omkring i frihetens hav. Din pappa gillade ju havet och trivdes som allra bäst när han fick vara ute med båten.
Jag vet att det inte är lätt att begrava sin förälder men det går, man glömmer aldrig men det blir lättare. ♥
Vad gulligt att köpa utemöbler till din framsida och då slapp du ju "moppa" hem det hihi.
Ta hand om varandra i dag och gör så att dagen kommer att bli i ljust minne bevarad ♥
Många bamsekramar från mig.
Angela
Tack! Frisören sa att jag har sånt hår som inte suger åt sig vatten, fast jag tycker ju att det blir väldigt lockigt när det duggregnar... Hon föreslog i alla fall ett spraybalsam, så det skall införskaffas. jag har i något annat gunk nu, så idag är det lockigt i alla fall.
RaderaJa, han har inte ont. Det är ju alltid något :) Vi skall sprida askan i havet sen, så att han får vara på sitt älskade hav för evigt. Tack för kramarna!
Tänker på dig och din familj idag. Ha ljusa minnen.
SvaraRaderaJättefin i håret. Har själv fått mkt lockigt hår på äldre dagar. Jag gör som ovanstående har vatten i på morgonen och rufsar till det med händerna. Lättskött.
Bra om håret blir lite uppklippt på mitt ovanpå så tynger det inte ner så mkt.
Alla mina tankar och energi till dig och de dina idag.. det är en vacker dag ni får att minnas och glädjas åt allt som ni upplevt. En sista fest för din pappa är precis rätt sätt att avsluta hans kapitel på..
SvaraRaderaMånga kramar från mig..
Håller med de andra om att använd en sprej flaska med vatten! Vaddå inte bli lockar av att bara fukta håret? Det förstår jag inte!!! Det finns något som heter volym puder som man strör i hårbotten och gnuggar, det lyfter håret och man får fram mer volym. Tar man för mycket så blir håret väldigt strävt och svinto känsla infinner sig. Lagom är bäst. Vill man ha mer volym i håret och har hellångt hår så får man "jobba" lite extra. Går att få volym i håret utan hårfön men det är jobbigare. Medans håret torkar så får du luta dig framåt och kammma håret med fingrarna och kamma hårbotten med fingrarna så får du fram volym. Samt att man får ha i skum eller liknande som ger stadga så att håret orkar lyfta sig.
SvaraRaderaJag har hellångt och platt hår av naturen men jag blåser alltid mitt hår torrt och fönar med rundad borste i hårbotten. Det finns ju lite olika typer av hårklämmer som man kan använda om man inte vill ha gummiband. Sätter man upp håoret lite slarvigt i en sådan så kan man "luras" och håret ser lite mer luftigt ut än i "stram tofs". Hoppas att begravningen gick bra trots allt. Inte roligt med begravningar!
Kramis Mia