söndag 29 juli 2012

Resultat vecka 18

Gomorron. Sista dagen på första semesterveckan. Känns som om det var en hel evighet sedan jag jobbade. Hur kommer det då inte att kännas om ytterligare 3 veckor?

Resultatet för vecka 18 är jag nöjd med, -0,6 kg. Det går sakta men säkert neråt. Usch, jag är så nervös för dagarna på Ellös och veckan på Kreta. På Ellös kommer jag att försöka köra Dukanmat så mycket som möjligt, men jag VET att jag kommer att falla för frestelsen att ta lite vin ibland. Men jag resonerar som så att jag skall försöka njuta av mat och dryck både på Ellös och Kreta utan alltför mycket dåligt samvete. Det blir ju ingen gladare för. Sen om det tar en månad för mig att återhämta mig till vikten jag hade innan, då får det väl göra det... Som sagt, det är bara semester en gång om året.

Gårdagen var ingen rolig dag... Jag skrev ju igår att jag hade någon konstig "växtvärk" i halva kroppen. Direkt efter frukost stack jag iväg till passpolisen för att ansöka om nytt pass. Det gick otroligt smidigt och fort, en halvtimme efter jag åkt hemifrån så var det klart, så moppeturen dit tog 25 minuter och så var jag väl därinne i 5 minuter. Brara rätt in i kassan. När jag moppade kände jag att armarna och händerna kändes konstiga. Ni vet en riktigt varm sommardag när det känns som om fingrarna är som prinskorvar och man liksom tappar lite känsel i dem? Så kändes det i hela armarna. Tidvis var det riktigt svårt att köra moppen, för jag hade inte riktigt kontroll på händerna..

När jag kom hem så ringde jag min pappas kusin, som jag tidigare gått på akupunktur hos. Hon kan ju en del om kroppen. Hon tyckte inte alls att det lät bra, och när vi snackat en stund så tyckte hon att jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen. Det gjorde jag, för vid detta laget hade obehaget gått ner i fötterna också... De tyckte att jag skulle ta mig till primärvårdsakuten på Mölndals sjukhus. Jag åt en pannkakswrap med tonfiskröra, vilket var för lite då klockan var 12 och jag egentligen skulle haft lunch. Men jag packade ner 2 små frysta kycklingfiléer i väskan och åkte.

Inne på primärvårdsakuten var det en hel del folk. Det tog ca 40 minuter att få komma fram till kassan, och sedan ytterligare 1,5 h innan jag fick komma in till doktorn. Där blev besöket kort... Han sa att han inte kunde hjälpa mig, att jag absolut inte fick åka hem utan skulle gå till den riktiga akuten vägg-i-vägg. Så det var bara att ta en ny nummerlapp och vänta. Efter ytterligare en timme så fick jag träffa en ortoped.

Hon klämde och tryckte och kollade känsel och reflexer. Det verkade inte vara något allvarligt, utan troligen en muskel som sträckts. Sjukvårdsupplysningen hade tippat på en nerv som kommit i kläm, men läkaren förstod min oro då det inte blivit bättre under lördagen, utan sämre och spritt sig. Jag åkte i alla fall bussen hem igen och tog de ordinerade Alvedon, Diclofenak och Omeprazol. Vila resten av dagen i soffan, precis som doktorn ordinerat.


Strax före kl 17 kom det kraftigaste regnväder jag någonsin varit med om, tror jag. Helt enormt!
video

Tydligen orsakade det stora översvämningar inne i stan, och det förvånar mig inte ett dugg. Det kom inte lång stund efter jag kom hem, så där hade jag verkligen tur. På morgonen när jag moppade hem från passpolisen så regnade det så där lagom, lite mer än duggregn, och jag blev genomblöt in på bara skinnet. Då konstaterade jag att en av sakerna jag verkligen längtar efter när det gäller att komma ner i en vikt som jag tänkt hålla sen, är att jag då kan lägga lite mer pengar på en vettig jacka. För vad är det för mening med en jacka som släpper igenom en massa vatten?

Idag vet jag inte vad jag skall göra. Jag har lite småärenden, hämta ett paket på Schenker, köpa ett par tofflor till mamma på Netto (jag köpte ett par till mig igår som hon vill ha likadana), pula lite här hemma. Vi får se helt enkelt, det är ju det som är tjusningen med semester!

Ha en bra söndag!

PS. Mår bättre idag. Inte helt bra, så jag tar det lugnt, men det är inte alls lika obehagligt som igår. Kan ha något att göra med att jag äter massa Alvedon och annat, eller också har det gått tillbaka av sig själv.

19 kommentarer:

  1. Hur mår du idag då??????? Bättre hoppas jag! /Åsa i N

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, glömde skriva det. Med värktabletterna är det lite bättre, men inte helt bra. Tar det lite lugnt idag med. Kram

      Radera
  2. Grattis till ditt minus!

    Hur mår du idag, är det bättre? Obehagligt när man inte riktigt vet vad som fattas en :(

    Oj, det påminner om när jag var hos dig ju...då regnade det också massvis....kanske inte lika mkt men nästan....

    KRAM från mig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det är mycket bättre idag. Ja, det är obehagligt när det eventuellt har med nerver att göra.

      Haha, ja då regnade det... men kanske inte så mycket som igår. Det var rekordet för min del... Kram

      Radera
  3. Sv: Jo det är klart, att jag vet att jag har ett problem och erkänner det för mig själv är ett stort framsteg! Nu gäller det bara att ta tag i problemet också!

    Usch vad obehagligt det lät det där med dina bortdomnade armar, jag hoppas verkligen att det inte är något allvarligt!

    Jag tror det kommer gå jättebra för dig på semestern, unna dig lite vin nån gång ibland och stressa inte upp dig allt för mycket över maten. Då blir det ingen kul semester!
    Huvudsaken är att du gör ett medvetet val och att du är beredd att kämpa lite extra efter semestern för att få bukt på vikten igen! :)

    Och slutligen, grattis till -0,6 på vågen! Bra jobbat!! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att mina semestrar (både Ellös och Kreta) blir en test av mitt kontrollbehov... stressar upp mig för det nu, men jag kan bara göra mitt bästa. Jag hoppas jag kan njuta av det jag äter och dricker, annars är det ju liksom ingen mening :) Jag får helt enkelt fixa det sen!

      Tack så mycket, -0,6 är inte mycket i andras ögon (det finns de i gruppen som snittar på 2 kg/vecka) men i mina ögon är det mycket.

      Radera
  4. Oj vilket skyfall!!!
    Läskigt det där om det var en nerv i kläm, det kan ju ställa till allt möjligt! Men skönt att du mår bättre nu iaf!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var förhoppningsvis ingen nerv. Ryggen/benen är bra idag, fortfarande känns händerna som en varm sommardag när man gått med händerna neråt och fingrarna har svullnat. Lite den känslan. Förhoppningsvis försvinner det snart!

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  5. läskigt =/ hoppas du mår helt bra snart!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Idag mår jag mycket bättre! Tack

      Radera
  6. Huvva, hoppas det går över snart!
    Kom och tänka på störtregnet vi hade för 3 år sedan när jag såg det där :p http://www.youtube.com/watch?v=9vRp4pU8yxY&list=UUqVjXFZtG1dT9BdXdylpqDg&index=5&feature=plcp

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj hjälp! Det var inget dåligt regn. Är det du som har filmat? Fräckt!

      Radera
  7. Hoppas du piggnar till snart. Såg ditt erbjudande om katt-lån istället för väckarklocka.. Måste dock säga nej tack, skillnaden mellan Cornelia och min väckarklocka är att min klocka går att stänga av helt, det verkar inte Cornelia gå att göra förutom när det passar henne :)

    Verkar finnas mycket vatten, jag fick bra del av det där skyfallet här nere också! Tur du har en hyfsat solsäker Kreta-resa inbokad. Jag funderar på att boka in något framåt sept-okt för att ha något solsäkrat att se fram emot! Det verkar vara en bra idé!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Va? Vill du inte låna katten? Mysko :)

      Regn och varma temperaturer får mig att tänka på första natten jag var i Västindien när jag hälsade på pappa och Marita. Vi hade gått och lagt oss och så började det regna. Pappa och Marita for upp som 2 raketer och jag fattade ingenting. De hade glömt att rigga regnsamlarna, de samlade vatten för att t.ex. tvätta håret och kläder, då vatten inte var lätt att få tag i. Varje kväll vid samma tid kom en skur (squall) och då gällde det att samla vatten :)

      Radera
  8. Aj då , sträckningar kan göra förfärligt ont, jag tampas själv med en som inte vill ge sig, prova naprapat om det inte ger sig, kram M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det var ju naprapaten som "fixade" sträckningen... Det är i alla fall bättre idag :)

      Radera
  9. Hoppas det går över snart, trist när du inte fick någon riktig hjälp av läkarna efter så mycket väntan.
    Har själv varit med om något liknande fast i benet, så kallad droppfot eller spetsfot.
    Kunde knappt gå hem från jobbet med mitt bortdomnade ben.
    Tog mig till läkare som remitterade till specialist som inte kom fram till något annat än möjligen en nerv i kläm.
    Det gick över av sig själv, men det tog flera veckor och inte blev jag sjukskriven fast jag knappt kunde gå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man kan ju inte få piller och bot för allt. För mig räckte det att hon sa att det INTE var någon nerv-grej. Man blir så nervös när det handlar om grejer i ryggen. Är i alla fall mycket bättre idag.

      Droppfot, som jag kallar det, får jag ganska ofta med min skadade vänsterfot. Om jag lyfter foten så följer den liksom inte med, och det gör förbannat ont. Då måste man släpa foten... Inte kul alls.

      Radera