lördag 2 januari 2016

Ännu en dag på havet

Gomorron. Eller gomiddag får jag väl nästan säga. Klockan är 11 och halva dagen har nästan gått. Detta är definitivt inte likt mig, det sovmönster jag har här borta. I vanliga fall (med eller utan Maggies hjälp) är jag ju uppe senast klockan 7 på helgerna. Här är det inga problem att sova till 9 eller 10... Idag blev det till klockan 9. Vad som är ännu mer imponerande är att jag var så trött när jag kom hem igår kväll att jag inte hann ta mina kvällspiller innan jag somnade. Med dem mina Propavan. Jag har ju glömt att ta dem flera gånger sedan jag började med dem våren 2013, men detta var första gången jag sov genom hela natten utan dem. Sjön suger!!

Jag skulle alltså bli hämtad klockan 12.30 igår, ingen idé att gå till stranden innan dess. Jag slöade i rummet och gick ut och handlade lite. Jag har svårt för frukost här. Några gånger har jag ätit på restaurangen här bredvid, yoghurt med massa frukt i. Men det blev för mycket. Jag har med mig ett paket havreknäcke, men det enda pålägget som finns här är "cheddarost" i färdiga skivor. Konsistens som mjukplast och smak därefter. Igår var jag på 7 eleven och då köpte jag en färdigförpackad ost- och skinktoast som de värmde i ett smörgåsjärn. Faktiskt helt OK. Noll näringsvärde, men bukfylla. Jag längtar efter min gröt!!

I alla fall blev jag och några till hämtade vid 12.50. Vi åkte och vi åkte och hämtade upp fler och fler. Vi satt 11 st bakpå flaket (skulle väl varit 8 om det vore bekvämt) och 5 st inne i bilen. Vi var inte framme vid piren där båten skulle få från förrän vid 14.15 (båten skulle gå 14). Där fick vi betala de 400 bht som krävs för att få besöka dessa öar och med det fick vi ett orange band att fästa runt handleden. Endast vi som hade bandet fick gå i land. Det var några på vår tur som inte ville betala, de fick snällt stanna på båten varje gång vi gick i land.

Sen väntade vi lite till och så väntade vi lite till. Tur att vi stod längst ut på en pir så att vinden fläktade i alla fall. Iväg kom vi vid 15. En ful båt var det. Jätteful.


En riktig skorv. Andra hade mer tur...


Såg ju mycket mysigare ut. Jag satt i alla fall däruppe under taket nästan hela resan, sen när det blev mörkt satt jag framme på fördäck.


Lite färg har tanten fått i alla fall. Näsan och pannan är bortfjällad, och nu ryker axlarna också.


Härligt med havet!! Blåste en del, ca 10 m/s, och det gungade lite.


Tänker bara på svågern och hans förkärlek för basejump när jag ser såna här klippor.

Först gick vi till Chicken Island där vi kunde snorkla.


Även här var det sand med några få stenar/rev som var gråa. Fiskarna var lite mer färgglada, men inte mycket. En besvikelse igen. Hade ju velat se något så där underbart färggrant man sett på TV...


Många båtar var vi i samma vik.


Å så var det det där med säkerhet. Vaddå snurrande remmar som man kan fastna med fingrarna i? Vaddå propeller helt utan skydd längst ut på pinnen? Vaddå arbetsmiljösäkerhet???


Här är orsaken till att ön kallas Chicken Island.


Sen gick vi till Tup Island där vi kunde bada. I 20 minuter. Gillar inte detta stressande. På förra utflykten så var det med speedboat och den kom ända in till stranden vid varje stopp. Denna "big boat" som jag åkte med nu kom inte in till stranden. En eller två longtailboats fick vi använda varenda gång för att komma iland. Vi var väl 50 pers ombord så halva utflyktstiden gick åt för att transportera oss från båt till strand eller tvärtom. Totalt meningslöst tidsslöseri. Det hade varit bättre om hela utflykten gjorts in longtailboat...


Solnedgången var vacker även om den bara varade ett par minuter då det var väldigt molnigt hela dagen.


Sen gick vi till ett annat ställe där de som ville kunde klättra på klipporna och hoppa. Vissa vågade mer än andra.



Han högst upp är samma galning som 2 kort nedanför.


Den där röda "apan" är vår guide.


Här är han igen.


Vi åkte vidare. Denna turen tog oss bara till öarna precis utanför Ao Nang/Railay beach. Förra turen jag åkte på tog oss mycket längre ut, ca 45 minuter ut med snabb båt. Detta var väl en kvart med långsam båt. Alla öarna vi besökte låg i en klump. Jag satt på fördäck och njöt i mörkret. Vinden var precis på gränsen mellan ljummen/kall och det var skönt efter all värme. Jag hade tagit på mig shorts och en blus utanför min (fortfarande blöta) baddräkt och det räckte.


Vi åkte till East Railay beach, alltså andra sidan än den jag besökte häromdagen. Där ankrade båten i viken och vi fick återigen transporteras med longtailboat. Det var becksvart och vi såg egentligen ingenting. Vi blev ilandsatta på en konstig pir, gjord av "kuddar" (se bild nedan). Vi gick och vi gick och vi gick. Sen kom vi iland och gick en väldigt lång bit till, förbi alla restauranger och affärer. Allra längst bort skulle vi äta middag på The last bar (lämpligt döpt). Där fanns ett litet grillspett per person, en liten bit fisk (som egentligen bara bestod av ben...), ris och någon currygryta. Vi var många som skulle äta och det var lång kö. Jag och en kanadensare ville inte sitta vid de låga borden, det hade min rygg och mina ben aldrig klarat, så vi hittade en trappa att sitta i.


När maten var uppäten var det stress stress iväg till en fireshow.


Satte kameran i fyrverkeri-läge och det blev ju fräckt!



Vår guide till höger. En man med mycket lindriga engelskakunskaper. Jag förstod väl ungefär var tredje ord. Eller rättare sagt, han kunde väl engelska, men han kunde inte uttala orden så man förstod vad han sa.


På vägen tillbaka till båten räknade jag antalet "kuddar" och det var 575 st. De låg 5 och 5 i bredd och bildade en ponton som alltså guppade på vattnet. Föreställ er sen 50+ personer som går på denna samtidigt. Jag skulle aldrig rekommendera någon som inte var 100 % nykter att gå där, för det var verkligen svårt att hålla balansen. Sen var det becksvart också, några lös lite med sina mobiler så vi såg lite. Hade det inte varit en grupp som stannade längst bort så tror jag flera av oss bara hade fortsatt rakt ut i vattnet :)


Här är vi på longtailbåten igen, för transport tillbaka till "the big boat". Sen när vi kom ombord var det meningen att vi skulle gå någon annanstans för att bada bland plankton (mareld). Men vi stannade där vi var, utanför East Railay beach. De tog upp vatten i spänner och hällde på durken. Några hoppade i. Jag orkade inte bry mig. Jag satt längst fram och såg ingenting, orkade inte flytta mig. Jag har sett mareld förut, det är magiskt, men jag tycker inte det verkade vara så mycket då longtailbåtens propeller inte rörde upp något ljus. De som badade sa att det var häftigt. Jag hade precis torkat...


Äntligen tillbaka på fast mark. 2 h senare än sagt. Mötte denna lilla kompis på vägen till bilarna.

Jag fick inte säga hej då till mina nya vänner för dagen; 2 tjejpar där det ena paret var från Mexico och Indien och det andra paret från England och Indien. Alla bodde i Indien. Pratade också en hel del med ett par ifrån Bulgarien, de rekommenderade verkligen en solresa dit. I alla fall slapp jag vänta på den andra lasten med folk från longtailbåten och kom med en bil ganska fort.

Hem till min gata, hämta tvätt som jag lämnade in dagen innan, en mycket efterlängtad dusch och så i säng. Vattnet är så himla salt här att det kliar direkt när det torkar. Att gå med blöta badkläder hela dagen kliar "lite" kan jag lova.

Idag blir det stranden igen, klockan är nu 11.30 och jag har knaprat på 2 havreknäcke med plastost samtidigt som jag skrivit detta = frukosten avklarad. Min "Do not disturb"-skylt på dörren kan snart tas ner och jag skall packa min badväska. Ikväll klockan 18 blir jag hämtad för ett par timmar på nattmarknad (borde heta kvällsmarknad) i Krabi. Är lite sur på mig själv för att jag tog ut för lite pengar igår. Det kostar ju 200 bht att ta ut pengarna (min bank tar inget, men thai-banken gör). Jag tog bara ut 5000 bht igår, och det kanske går åt pengar på marknaden. Jag tror inte jag vill ta med mig kortet dit, bättre att göra ytterligare ett uttag och ha med ordentligt med pengar. Det gör ju inget om jag har med mig pengar hem, jag växlade på Forex och kan växla tillbaka gratis.

Ha en bra dag!!

PS. Fick frågan igår i kommentarerna om vad jag gör av mina saker när jag badar. Är jag på stranden har jag med mig telefonen och plånboken. De ligger i min väska. När jag badar så går jag inte långt och håller hela tiden väskan under uppsikt. Sen sitter det ju alltid någon i närheten som (hoppas jag) reagerar om någon obehörig rotar i min väska. Det jag brukar tänka på är att inte placera mig så att min väska inte är nåbar "baikfrån" d.v.s. att man kan komma bakom väska och bara norpa den. De gångerna jag ligger på "min" strand här och man skulle kunna komma på platån bakom och ta den, så låser jag fast den med spännet på väskan i nätet som stoppar stenarna från att rulla. Då blir det lite jobbigt för tjuven...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar