Som man kan se ovan så dog den strax före klockan 2. Å vad jag längtar efter min nya mobil! 2 veckor och 2 dagar kvar tills jag kan beställa den. Hoppas verkligen inte det tar en evighet innan jag får den. Jag laddar inte på nätterna, men jag tror jag måste börja göra det för att vara säker på att komma upp. Hade det inte varit så att jag skall byta så hade jag fått lämna in den, för nu måste jag ladda den 3 ggr/dag ungefär och så dör den ändå på natten. Antagligen en engångsföreteelse, men batteriet är väldigt trött.
Igår var jag på min nya vårdcentral. Min läkare var en liten ung, söt tjej som jag genast tyckte om. Får se om jag får henne någon mer gång. Om jag behöver gå till läkaren det närmaste året får jag henne inte, för hon var väldigt gravid. I alla fall, mina provsvar var i det närmaste bra. Hon var lite orolig för mina kalkvärden, så de skulle hon kolla upp. Och mitt kaliumvärde var lite lågt. Annars var det inga problem att få alla mina recept förnyade (puh). Loggade just in på Mina vårdkontakter och kollade min receptlista och jag hade fått precis det jag ville ha. Det jag var mest orolig för var Propavanen. Fick visserligen inte för ett år, men jag skall maila dem om det med en gång (fick för ett halvår). Eftersom mitt kaliumvärde var lite lågt fick jag ta ett EKG, och det var normalt. När jag kom ut från EKG:n mötte jag läkaren, hon hade då konsulterade med en medicinare och de kom fram till att mina kalkvärden var bra. Man mäter 2 värden när det gäller kalk och det som var viktigt var normalt, det andra var lite under, men det spelar ingen roll.
Jag åkte hem och åt lite middag och satte mig i soffan och fördrev tiden tills det var dags att åka på våtväst. En halvtimme innan jag skulle åka slog den till. Magplågan from hell. Jag har ju haft det några gånger, det känns som om någon har dragkamp med mina tarmar. Det gör förbannat ont. Denna gången var den mest smärtsamma någonsin. Det fanns ingen ställning som lindrade, prövade att sitta, stå, ligga, kura ihop mig och "björnställningen" (när man kryper ihop och ligger med rumpan i vädret). Det kändes som om just björnställningen skulle kunna hjälpa, den gör så att man kan fisa lite lättare, och det kände som om det var det jag skulle behöva. Men det gjorde alldeles för ont att ligga så. Jag fick i alla fall ringa bort till gymmet och fjäska med dem. Det var alldeles för sent att avboka. Fanns inte en chans i världen att jag skulle kunna ta mig dit, än mindre vara med på ett pass. Det kostar pengar om man har bokat och sen inte kommer, men eftersom detta var första gången så skulle det inte kosta något. Ringer man och säger att man är sjuk (det hördes på mig att jag hade ont, jag kunde ju knappt andas) så borde det inte vara sådana problem att avboka. Krångligt var det i alla fall, jag fick verkligen böna och be.
Vad det än nu var så pågick det ungefär 3 timmar. Fy fasen. Undrar vad det är. Jag får ju ingen förvarning när det händer. Det känns precis som om allt skulle bli så mycket bättre om jag bara kunde fisa, men det kan jag inte de första 3 timmarna. Först när jag kan det så börjar det släppa (förlåt för mina grafiska beskrivningar...).
Ikväll är det kören. Först börjar vi med årsmöte, så jag skall vara inne i stan redan klockan 18. Det innebär att jag får moppa hemifrån strax innan 17.30, jag hinner knappt hem och vända. Skönt att det strax är helg. Å nästa helg är det långledigt, så skönt!!
Ha en bra torsdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar