Frihet!

Gomorron. Ända sedan jag promenerade lite för långt i början av december, och då överansträngde foten, har jag känt mig "frihetsberövad". Att inte kunna promenera när och hur jag vill har varit skitjobbigt. Sen kom operationen i januari och då blev jag ännu mer fast. Ingen moppe och till en början var det ju bara taxi som gällde. För en månad sen ungefär kunde jag börja gå till och från jobbet (ca 900 m) utan problem. Det var en stor frihetskänsla, att inte vara beroende av att någon skulle köra mig hem eller att jag behövde vänta på en taxi.

När jag var på 3-månaders återbesök hos min underbara läkare i tisdags så fick jag nu OK på att promenera och köra moppe!! Igår var det premiärtur. Wow! Vad jag har saknat min moppe! Visserligen kom jag direkt på att jag har för lite luft i bakdäcket, men det är nog ingen pyspunka eftersom jag kom på det redan när jag körde sista gången i januari. Den behöver nog bara lite mer luft. Äckligt att köra med för lite luft, bakdäcket "wobblar" och man måste köra långsamt. Men ändå! När jag moppat och handlat lite så promenerade jag till bokbussen som igår var i en annan del av Eklanda. En kort promenad, bara 1 km, men också den en otrolig frihetskänsla.

Min fina (men smutsiga) moppe.

Nu kan jag börja göra saker på helgerna igen. Jag har varit så fruktansvärt apatisk av att inte kunna göra det jag vill. Det har bara blivit vila, korsord och TV hela helgerna. Nu "spritter" det i kroppen, JAG VILL UT!!

Men, ni som känner mig vet att jag har väldigt lätt för att göra lite för mycket på en gång. Det är allt eller inget. Inte bra. Kroppen pallar inte det. Så härmed lovar jag (att försöka) att inte direkt börja gå 2-timmars promenader :) Jag slipper nu skenan när jag går på plan mark, men om jag skall ut i skogen skall den vara på. Men man kan ju ta en kort promenad i Änggårdsbergen på stigarna. Kanske i helgen. Eller också börjar jag med att utforska mitt område, det var ju ett tag sen :) Alltså ni hör, jag vill ut direkt!

Annars då? Mammografi i måndags, är så otroligt tacksam för att vi får sådana undersökningar i detta land. Och lite goda nyheter! Jag har nu TV igen. Vad var problemet? En kabel som saknades. Den som dragit förlängningen från mediaomvandlaren till TVn "glömde" sätta i kabeln. Jag visste inte ens att dosan på bilden nedan fanns, den var dold.

Killarna från Mölndalsbostäder som var här och felsökte i fredags svor högt över idioten (de sa så) som placerat den lilla boxen så nära elkontakten. De fick kämpa länge för att få i den blå sladden. Nu funkar i alla fall allt igen! Härligt!

I morgon skall jag och kollegan gå på AW med flera andra tjejer som tidigare arbetat hos oss. Det är alltid kul att träffas igen och höra vad de gör nu för tiden. Vi ses ibland på en lunch, men det är ju bara en kort stund. Nu kan vi tjöta ordentligt. Vi skall på Pinchos, där har jag aldrig varit.

I helgen var vädret underbart och jag och Maggie spenderade flera timmar på altanen.

Efter jobbet idag så moppar jag till moppeverkstan för att fylla luft. Egentligen hade jag tänkt göra det på lunchen, men det blir svårt att hinna med mat då också... Det är kören ikväll och jag vill moppa in dit, så jag fixar luften innan dess. Å att slippa åka buss dit och hem! Haha, snacka om att jag har varit låst.

Ha en bra dag!