torsdag 2 december 2010

Utmaningen, dag 02

Meningen bakom ditt bloggnamn.

Det är väl inte så svårt... Mot min smala lycka :) Sen kan man ju debattera om jag verkligen kommer att bli lyckligare av att vara smal(are), men det är ju ett uttryck, därför valde jag det. Eller rättare sagt, det var mamma som kom på det.

Vad som däremot kanske bör förklaras är orsaken till att jag kallar mig "zitalena". Det kommer från en av mina tidigare katter, Zita. Så här såg hon ut:

Zita levde ett långt och förhoppningsvis lyckligt liv. Hon var nästan 20 år när hon dog. Innan jag åkte till Västindien (se kort i förra inlägget) så lämnade jag henne hos mamma, där hon varit flera gånger tidigare. Mamma visste att om det hände Zita något någongång så hade hon mitt fulla förtroende att göra vad som var bäst för katten. När jag satt på flygplatsen i Paris, illamående efter en lätt matförgiftning och rädsla för flygningen, försenad då planet från Martinique avgick sent, så fick jag reda på att hon inte fanns längre. Jag hade haft henne i 2 perioder, dels från 1986-1989, sen tog mina föräldrar henne när jag åkte till USA, och så fick jag tillbaka henne 1997 när de sålde huset. 2004 i januari dog hon.

I vilket fall, när jag började röra mig i datavärlden (på internet som jag "fick" 1987) så behövde jag ett användarnamn, och då blev det zitalena. Det har hängt med sen dess, trivs bra med det och jag har aldrig råkat ut för att någon annan kallat sig detsamma.

6 kommentarer:

  1. Närå, blir inte alls avis på den där badbilden. JAG VILL HA SOMMAR!!!!! NU!! Bums, basta, pronto....typ.

    Kul att få veta orsaken till Zitalena - för det har jag faktiskt undrat över. Nu är det ju glasklart. Fin katt.

    Kramen i

    SvaraRadera
  2. Halloj... också inne på andra dagen med utmaningen... mitt inlägg för utmaningen blev inte så djupt... inte heller inlägget.

    Adios Zitalena... mot den smala lycka går du!!!!

    Love!

    Kati

    SvaraRadera
  3. låter bra med namnen :) har haft en fundering på zitalena, men nu vet jag ju :D

    SvaraRadera
  4. Trevligt, tack för att du delar med dig!

    SvaraRadera
  5. Jag gillar ditt bloggnamn :)

    kram

    SvaraRadera
  6. Inger: Zita var speciell, det är inte mer än rätt att hon "lever vidare" :) När jag tänker efter så kan sommaren dröja lite till, vill gå ner lite till innan det är dags att ta av sig alla kläderna... Kram

    Kati: Kul att du hänger med! Kram

    JD: Misstänkte att ni undrade :)

    Stina: Tack själv!

    Katarina: Jag med. Sen får jag väl ta bort "mot" när jag är klar, eller? Kram

    SvaraRadera