onsdag 9 maj 2012

En liten översvämning...

Gomorron. Regn. Kyla. Blåst. Var är våren? Jag fryser hela dagarna på jobbet, för jag har lagt undan de bylsiga tröjorna. Med de 7 kilona som har försvunnit vågar jag har lite tajtare tröjor, så de tjocka tröjorna är bortplockade. Men det vete katten... jag fryser och fryser... och på jobbet går jag omkring i en gammal hoodie jag har fått av Katarina. Spelar ju ingen roll om man har något tajt därunder... Jag vill ha vår!!

Igår fortsatte jag med altanen och blev faktiskt klar med själva tvättningen. Nu skall den bara såpas också.


Här är altanen klar. Jag tycker fortfarande den ser grön ut, men det är bra mycket bättre än innan.  När såpningen är klar skall stora altanen tvättas och såpas den med. Fast den är inte grön, så där räcker det nog med att spola av den. Under arbetets gång igår så fick jag inte bara en utan två incidenter med snabbkopplingen på vattenslangen (sitter på tvättmaskinskranen i badrummet) som lossnade från kranen. Vet ni hur mycket vatten det sprutar ut ur en kran satt på fullt fräs på den tiden det tar att ta sig 10 m utifrån och in? En hel jävla massa, kan jag berätta om. Glad för att jag inte torkade upp allt efter första gången, eftersom det hände en gång till...

Så när altanen var klar och jag pausat lite för middag så var det bara att ta tag i badrummet. Bära ut kattlåda, tvättkorg och 2 skåp och börja torka. Jag hade en fönsterskrapa på pinne så jag fick bort det mesta av vattnet, men sen blev det torka med handduk. Jag fick koppla in tvättmaskinen igen och tvätta alla handdukar jag använt på golvet, samt de dyblöta mattorna. Jag har inte varit på gymmet måndag och tisdag, men det känns som om jag har fått mig en workout om dagen i alla fall :)

Idag blir det tyvärr inget gym heller, för vi har tillfälligt bytt dag för psykologen. Denna och nästa vecka är det onsdag som gäller. Nästa vecka är det ju inte så konstigt, då det är röd dag på torsdag, men jag vet inte varför vi har bytt idag. Det är ju typiskt att det är kallt och regnigt, förra torsdagen var det jätteskönt att moppa i solen. Våren kom verkligen av sig...

Jag fick en fråga av Åsa i Norrköping om jag verkligen kan ha 18 kg kvar till mitt mål. Hon tror att jag blir för smal då. Svaret är nej, egentligen är det MER kvar till mitt mål. Om jag går ner 18 kg till så får jag ett BMI på 27,7. Det är ju egentligen alldeles för högt, men jag är realistisk och inser att det får nog vara mitt mål då jag varit för fet i alldeles för många år för att våga tro att jag skall komma ner lägre. Mitt drömmål är ytterligare 7 kg, så att jag kommer ner till BMI 25. Innan jag började med Dukan-dieten så gjorde jag ett test på www.dukandiet.co.uk där man fyller i massor för att få reda på hur länge man skall köra de olika faserna. Något som jag tycker är konstigt är att det målet de tyckte att jag skulle satsa på är 14,5 kg från där jag är nu, alltså ett BMI på 29,7. Hur kan man ha ett så högt BMI som mål? Då är man ju på gränsen till BMI 30 och där vill man ju inte ligga.. Men de hävdar att med min ålder och med antalet år som jag har vägt för mycket så kan jag inte räkna med att komma under det målet. Sorgligt tycker jag. Jag skall i alla fall försöka! Men om jag kommer till ett läge där jag känner att jag är nöjd så stannar jag där, oavsett BMI. Man skall inte stirra sig för blind på den skalan...

Nu håller Cornelia på att driva mig till vansinne. Hon vill ha mat, det har hon velat sedan jag gick upp. Hon går runt runt skärmen och jamar, går ovanpå datorn, och varje gång hon gör det så flyttar sig markören och jag skriver helt plötsligt i ett annat stycke. Sen buffar hon på skärmen så att den står helt snett och jag knappt ser någonting.

Ha en bra onsdag i kyla, regn och blåst!

6 kommentarer:

  1. Jag håller med dig, realistiska mål är att föredra och dessutom har du all möjlighet i världen att omvärdera ditt mål på vägens gång om du efter hand känner att du och din kropp orkar med mer.

    Du vet jag hejjar på dig!!!
    KRAM K

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack goa du, ditt stöd betyder mycket. Jag hejar på dig med! Kram

      Radera
  2. Ja, jag håller med. Realistiska mål är en viktig del. När du känner dej nöjd med dej själv är det klart med viktminskningen. Annars finns risk att du tycker att du inte lyckats. Och det har du ju. Det är ju fantastiskt det du gjort på dessa 6-7 veckor. Kram på dej! /Katarina (som skrev mailet)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket. Vi får se var jag hamnar :) Kram

      Radera
  3. Håller med den tidiga skaran, realistiska mål är bra!

    ..och you go girl! HÄRLIGT att höra att du står på dig när det dyker upp snorungar som kapar dina sociala medier. ;)
    Hoppas du blir nöjd med skyddet!

    ..och du - välkommen till de frysandes skara. Nu har du tydligen tappat såpass mkt att du kommit till den gränsen.
    Min nya stora hobby har blivit att basta! *haha*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jäkla snorunge... Fattar inte konsekvenserna...

      Jag tror nog inte jag har kommit så långt ner att jag fryser pga det. Vi är många som fryser på jobbet och jag är fortfarande väldigt välisolerad :) Kram

      Radera