Gomorron. Igår "fyllde jag 4 år". Alltså 4 år sedan jag gjorde min operation. Jag skrev ett litet inlägg på Facebook angående detta, och fick väldigt många fina kommentarer. Jag VET att de 45 kilona jag har gått ner är en stor bedrift som jag skall vara stolt över. Att jag inte bara skall se de 20 kilona jag inte har gått ner. Att jag inte skall skämmas för att jag inte gått ner allt. Det ligger så mycket skuld och skam i detta med övervikt, endast den som varit där själv vet hur jobbigt det är. Jag hade ju då hoppats att jag skulle tillhöra den stora skara som operationen hjälper till 100 %, men nu gör jag inte det. Det är bara att acceptera. Det har jag lite svårt för...
I helgen hade jag besök av Alice från Stockholm. Vi träffades första gången hösten 2012 tror jag, vi var några GBP-opererade som lärt känna varandra i en FB-grupp, som träffades här hemma hos mig. Alla andra bodde i närheten av Göteborg, men Alice kom alltså från Stockholm. Hon behövde någonstans att sova, så hon sov på min soffa. Vi "klickade" direkt och trivdes ihop. Sen var hon här i höstas och vi gick på Bokmässan tillsammans. Nu var det alltså dags att ses igen. Jag mötte henne på Centralen vid 20.30 i fredags (vi hade båda jobbat på dagen). Väl hemma tog vi fram lite plockmat jag hade köpt, det var väldigt gott.
Alice
Gott. Och bara mineralvatten i glasen :)
Maggie väckte mig klockan 6, men Alice som kunde sova ostört i mitt rum sov ända till efter 8. Tur jag hade min surfplatta, Netflix och ett par hörlurar att fördriva tiden med :) Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra av dagen, så vi tog bussen in till stan. Det var ju West Pride, så vi tänkte att det var mycket folk på stan och aktiviteter. Folk var det, massor, men inte mycket med West Pride. Vi såg några tält i Bältesspännarparken, men där var det mer eller mindre folktomt. Vi vandrade runt lite, och handlade lite i en asiatisk affär i Nordstan. Bland annat sjögrässallad (Wakame) som man kan köpa t.ex. i fiskdisken på Maxi för 19,90 kr/hg. Jag köpte 500 g för 39,90...
Här har vi satt i oss ganska mycket... det var ingen risk att den skulle bli dålig (den kan stå i kylen en vecka efter man tinat den), den var slut långt innan dess.
Vi pärlade lite armband för Ung Cancer. Alice är väldigt aktiv på pärldagarna i Stockholm. Själv har jag inte pärlat på ett tag, det funkar inte när jag har ont i axeln.
På kvällen blev det film och färska räkor. Det gick alltså ingen större nöd på oss :) Hon åkte hem på söndag morgon vid 9-tiden. Ett par timmar senare moppade jag in till stan där jag mötte min syster och hennes kompis E med sina två barn och en kompis till barnen. Nu var det en väldans massa folk i rörelse! West Pride-paraden skulle börja uppe på Götaplatsen vid 13 (vilket senare visade sig bli 14) och vi skulle gå med. Det drog ut på tiden så E med barnen fick åka hem. Syrran och jag hamnade nästan ända längst fram.
Här är jag innan vi går iväg. Vi avvek när vi kom ner till Kungsportsplatsen, där vi gick till en sushi-restaurang för att äta lite lunch. Där mötte vi två av syrrans kompisar, så vi åt tillsammans med dem.
Man börjar bli bortskämd med alla lediga dagar... denna veckan är vi ju lediga på fredag. På torsdag direkt efter jobbet åker Maggie och jag till Ellös. Det skall bli spännande att åka buss, tåg, tåg, buss och så bil sista biten med henne... Det är inte långt att gå mellan de olika transporterna, men jag packar mina saker i min "dramaten" och så kan jag ställa hennes bur ovanpå och få lite "bärhjälp" av den. Det skall nog gå bra..
På återhörande!
I helgen hade jag besök av Alice från Stockholm. Vi träffades första gången hösten 2012 tror jag, vi var några GBP-opererade som lärt känna varandra i en FB-grupp, som träffades här hemma hos mig. Alla andra bodde i närheten av Göteborg, men Alice kom alltså från Stockholm. Hon behövde någonstans att sova, så hon sov på min soffa. Vi "klickade" direkt och trivdes ihop. Sen var hon här i höstas och vi gick på Bokmässan tillsammans. Nu var det alltså dags att ses igen. Jag mötte henne på Centralen vid 20.30 i fredags (vi hade båda jobbat på dagen). Väl hemma tog vi fram lite plockmat jag hade köpt, det var väldigt gott.
Alice
Gott. Och bara mineralvatten i glasen :)
Maggie väckte mig klockan 6, men Alice som kunde sova ostört i mitt rum sov ända till efter 8. Tur jag hade min surfplatta, Netflix och ett par hörlurar att fördriva tiden med :) Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra av dagen, så vi tog bussen in till stan. Det var ju West Pride, så vi tänkte att det var mycket folk på stan och aktiviteter. Folk var det, massor, men inte mycket med West Pride. Vi såg några tält i Bältesspännarparken, men där var det mer eller mindre folktomt. Vi vandrade runt lite, och handlade lite i en asiatisk affär i Nordstan. Bland annat sjögrässallad (Wakame) som man kan köpa t.ex. i fiskdisken på Maxi för 19,90 kr/hg. Jag köpte 500 g för 39,90...
Här har vi satt i oss ganska mycket... det var ingen risk att den skulle bli dålig (den kan stå i kylen en vecka efter man tinat den), den var slut långt innan dess.
Vi pärlade lite armband för Ung Cancer. Alice är väldigt aktiv på pärldagarna i Stockholm. Själv har jag inte pärlat på ett tag, det funkar inte när jag har ont i axeln.
På kvällen blev det film och färska räkor. Det gick alltså ingen större nöd på oss :) Hon åkte hem på söndag morgon vid 9-tiden. Ett par timmar senare moppade jag in till stan där jag mötte min syster och hennes kompis E med sina två barn och en kompis till barnen. Nu var det en väldans massa folk i rörelse! West Pride-paraden skulle börja uppe på Götaplatsen vid 13 (vilket senare visade sig bli 14) och vi skulle gå med. Det drog ut på tiden så E med barnen fick åka hem. Syrran och jag hamnade nästan ända längst fram.
Här är jag innan vi går iväg. Vi avvek när vi kom ner till Kungsportsplatsen, där vi gick till en sushi-restaurang för att äta lite lunch. Där mötte vi två av syrrans kompisar, så vi åt tillsammans med dem.
Man börjar bli bortskämd med alla lediga dagar... denna veckan är vi ju lediga på fredag. På torsdag direkt efter jobbet åker Maggie och jag till Ellös. Det skall bli spännande att åka buss, tåg, tåg, buss och så bil sista biten med henne... Det är inte långt att gå mellan de olika transporterna, men jag packar mina saker i min "dramaten" och så kan jag ställa hennes bur ovanpå och få lite "bärhjälp" av den. Det skall nog gå bra..
På återhörande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar