3 dagar kvar!

Gokväll!

Ja, jag vet. Jag har varit urusel med att uppdatera bloggen. Men jag skyller på väldigt dålig internetanslutning. Nu sitter jag ute på mormors altan, faktiskt första gången jag kan sitta här ute, och snyltar på morbrors internet. Annars är det lite skraltigt med internetet.

Sitter inlindad i mitt täcke och i min fleecemorronrock. Men det är skönt ändå. Idag satt vi ute och åt middag, faktiskt första gången sedan jag kom hit förra tisdagen. Inte klokt. Vem kan man klaga på vädret hos????

Pratade just med Maria, som jag skall åka till London med. Bara 3 dagar kvar. Det skall bli SÅ KUL!! Å vad jag ser fram emot detta. Det gör vi båda. Jag får lita på henne att vi kommer att trivas ihop. Hon har ju läst min blogg i alla år. Jag har träffat henne en timme eller så. Vi har pratat i telefon lite, och jag tror verkligen vi skall trivas ihop, det känns så. Men det skall bli så kul!

Jag var i London 1999, på slutet av en rundtur som tog mig till Bath, Oxford, Penzance och Isle of White, före London. Innan dess så var jag i London 1992, då vi seglade dit. Jag, pappa, Marita och en vän till Maritas bror, Mikael, seglade eskader med Svenska Kryssarklubben. Jag tror vi var 14 båtar. Lite antiklimax blev det då vi fick stiltje på Nordsjön och fick gå för motor... Men vi la till i St Katherines dock, och det är ett ställe som jag gärna skulle vilja återse nu. Vi får se om vi hinner. Där fanns många mysiga pubar och restauranger.

Annars har vi det bra här på semestern, jag och Maggie... Här kommer lite bilder.

Det finns ett piano i "mitt rum" där Maggie älskar att ligga.

Så här kan man också ligga på pianot.

Av någon anledning tycks handfatet vara en ny favorit...

En dag kom gamla barndomskompisen Viveka med man Lasse och hunden Vilda och hämtade mig. Vi åkte till deras båtplats utanför Henån och kollade båten.

Sen åkte vi till Fiskebäckskil och åt mat. Vi var inte så nöjda med maten, men Vilda var ganska glad. Tror hon hittade något på marken som hon kunde äta...

En annan dag åkte jag med Marita och flera andra till Tofta gård och kollade på Tullamore Brothers. En grupp som sjunger irländska sånger, trots att de var från Örebro. Mycket bra föreställning!

Annars har jag promenerat en hel del, hjälpt mormor med ett envist land som hade hur mycket ogräs som helst och tvättat en matta med grönsåpa. Alltså inte så himla mycket. Men det är väl det som är semester? Maggie roar sig, idag när jag kom hem efter att ha varit uppe och handlat så såg jag henne utanför altandörren på baksidan. Absolut inte ett ställe där hon borde vara. Hon borde vara inom staketet/där vi nätat av. Men icke. Fick tag på henne. Tog mig en ordentlig koll runt det vi nätat av och hittade ett avsnitt där det kanske skulle kunna gå att krypa under. Där satt det en väldans massa katthår, så jag tror att jag hittade kryphålet.

Till höger om väggen och till vänster om växthuset lyckades hon klämma sig emellan.

Nu har jag täppt till. Här kommer hon inte ut längre. Hoppas verkligen att det var här hon smet igenom så att mormor kan slappna av. Jag vill inte att hon skall behöva oroa sig för att Maggie smiter. Om hon smiter igen tror jag inte att hon sticker så långt bort. Hon vet var maten kommer ifrån om man skall säga så...

Idag, över halvvägs in i semestern, var alltså första gången vi kunde sitta ute och äta middag. Förra året kunde man sitta ute varenda dag... det är vi sannerligen inte bortskämda med i år! Nu är klockan över 9 och jag sitter här inlindad i mitt täcke (om benen) och med min fleecemorronrock på. Men skönt är det. Det blåser inte. Det regnar inte. Kan man begära mer?

Nu sitter jag här och sjunger lite till Spotify. Jag som är den mest okristliga man kan tänka sig, sjunger till Sigvart Dagsland. En norsk kristen artist som jag lyssnade mycket på när jag bodde i San Francisco för 25 år sen. Albumet Seculum Seculi, nått annat har jag inte lyssnat på, det måste jag en vacker dag! Minnen. Att sitta här och sjunga på "ren" norska så långt senare är en ganska go känsla.

På tal om minnen. Jordbävning i Gbg igår. Strax under 3 om jag inte fattar saken fel. Den jag var med om 1989 var på 7,5, så det är "lite mer" (ökar med 100 för varje tiondel eller nått). Men det gör att man minns lite...

Nu är det snart dags att åka härifrån. I morgon är jag här hela dagen, sen åker jag hemåt på lördag förmiddag. Då hinner jag hem och köra ett par maskiner innan kvällen. På söndag vid 7 åker jag mot Landvetter, jag har köpt biljetter till flygbussen så jag tar den kommunala vägen. Som vanligt återkommer jag med en reserapport, om någon vill läsa. Skriver ju så sällan nu för tiden att jag tvekar om någon läser över huvud taget. Men det blir ju en reseskildring som jag kan spara åt mig själv om inte annat.

Idag är det förresten exakt 2 år sedan Maggie och jag blev sambos. Det har vi firat med att hon fick lite extra gott till middag.

Ha det gött säger jag, sitter nog kvar här på altanen en stund till. Har stängt dörren så att mormor inte fryser...