Gomorron. FREDAG! Idag för 20 år sedan var det dock en måndag. Oj vad nervös jag var. Första dagen på nya jobbet. Och där är jag kvar än. Kan inte fatta att det har gått 20 år!
Egentligen hade jag bara en provanställning fram till jul, men jag blev alltså kvar. Ungefär samtidigt som jag fick detta jobbet så fick jag reda på att jag kom in som reserv på högskolan, någon reklamlinje. Jag var alltså tvungen att välja mellan 2 osäkra ting; en reservplats och en provanställning. Eller provanställning var det väl inte. De hade anställt en annan kille som inte kunde börja förrän efter nyår, och visste inte om han skulle göra det jag gjorde eller om det blev 2 tjänster av det hela. Jag valde alltså jobbet och det gick som det gick :)
Jag tror inte jag hade passat för att jobba med reklam. Där jag arbetar nu (jag arbetar med att göra trycksaker bland annat, s.k. desk-top-publishing) har jag väldigt strikta regler för hur det skall se ut. Det där med att tänka själv och komma på egna saker ligger inte för mig, så det var bra att jag inte valde den vägen.
På tal om högskolan, jag är ju den ende av oss 3 syskon som inte gått på högskolan. Hm. Känner mig lite dummare än mina syskon :( Men jag kan i alla fall trösta mig med att jag har skrivit högskoleprovet 2 ggr, båda med resultatet 1,9. Det är inte så illa pinkat!
Synd att alla kommentarer/åsikter på gårdagens inlägg skrevs under länken till inlägget på Facebook. Det sparas ju inte här då... Flera av mina vänner där står antingen i kö för, eller funderar på, en GBP. Jag önskar er lycka till och hoppas verkligen att det går bättre för er än för mig och flera andra! OCH jag sticker inte under stol med att jag är väldigt avundsjuk på dem som det gått bra för. Undrar så hur mitt liv hade blivit och hur jag hade mått om jag hade fått lyckas. Bloggen heter ju "mot min smala lycka" men jag tror i ärlighetens namn inte att jag någonsin kommer att komma dit. Inte så att jag tror att jag automatiskt skulle bli lycklig om jag blev smal, men oj vad det hade hjälpt...
Igår fick jag äntligen hämtat min moppe. Drivbackarna var tydligen nedslitna ner på metallen. Fattar inte vad det handlar om mer än att det blev dyrt (1.400 kr) men den funkar nu i alla fall! Fuskade på vägen hem, åt på McDonald's. Fattar inte varför jag gör sånt. Mådde skit efteråt. Fick i mig för mycket kolhydrater (åt en wrap, men bara halva brödet, nästan all kyckling (grillad) och hälften av salladen, några pommes) och somnade som en stock i soffan vid 19.30. Jag som hade tänkt att ta en promenad när solen gick ner. Så inte nog med att jag åt helt fel, jag fick inte mina 10.000 steg heller. GAAAAH! Dumma mej.
Torsdag 20 augusti 2015:Egentligen hade jag bara en provanställning fram till jul, men jag blev alltså kvar. Ungefär samtidigt som jag fick detta jobbet så fick jag reda på att jag kom in som reserv på högskolan, någon reklamlinje. Jag var alltså tvungen att välja mellan 2 osäkra ting; en reservplats och en provanställning. Eller provanställning var det väl inte. De hade anställt en annan kille som inte kunde börja förrän efter nyår, och visste inte om han skulle göra det jag gjorde eller om det blev 2 tjänster av det hela. Jag valde alltså jobbet och det gick som det gick :)
Jag tror inte jag hade passat för att jobba med reklam. Där jag arbetar nu (jag arbetar med att göra trycksaker bland annat, s.k. desk-top-publishing) har jag väldigt strikta regler för hur det skall se ut. Det där med att tänka själv och komma på egna saker ligger inte för mig, så det var bra att jag inte valde den vägen.
På tal om högskolan, jag är ju den ende av oss 3 syskon som inte gått på högskolan. Hm. Känner mig lite dummare än mina syskon :( Men jag kan i alla fall trösta mig med att jag har skrivit högskoleprovet 2 ggr, båda med resultatet 1,9. Det är inte så illa pinkat!
Synd att alla kommentarer/åsikter på gårdagens inlägg skrevs under länken till inlägget på Facebook. Det sparas ju inte här då... Flera av mina vänner där står antingen i kö för, eller funderar på, en GBP. Jag önskar er lycka till och hoppas verkligen att det går bättre för er än för mig och flera andra! OCH jag sticker inte under stol med att jag är väldigt avundsjuk på dem som det gått bra för. Undrar så hur mitt liv hade blivit och hur jag hade mått om jag hade fått lyckas. Bloggen heter ju "mot min smala lycka" men jag tror i ärlighetens namn inte att jag någonsin kommer att komma dit. Inte så att jag tror att jag automatiskt skulle bli lycklig om jag blev smal, men oj vad det hade hjälpt...
Igår fick jag äntligen hämtat min moppe. Drivbackarna var tydligen nedslitna ner på metallen. Fattar inte vad det handlar om mer än att det blev dyrt (1.400 kr) men den funkar nu i alla fall! Fuskade på vägen hem, åt på McDonald's. Fattar inte varför jag gör sånt. Mådde skit efteråt. Fick i mig för mycket kolhydrater (åt en wrap, men bara halva brödet, nästan all kyckling (grillad) och hälften av salladen, några pommes) och somnade som en stock i soffan vid 19.30. Jag som hade tänkt att ta en promenad när solen gick ner. Så inte nog med att jag åt helt fel, jag fick inte mina 10.000 steg heller. GAAAAH! Dumma mej.
Motion:
7.624 steg (hälsosamt tempo 1.230 steg)
54 aktiva minuter
(mål 10.000 steg/100 minuter)
Mat:
Frukost: Gröt av grynblanding, Stevia, kanel och några färska jordgubbar
Mellis: 1 ägg
Lunch: Tacogratäng
Mellis: En liten burk Lindahls kvarg
Middag: En halv McDonald's wrap, lite pommes
Nu kommer helgen. Inga som helst planer. Det var länge sedan jag tog mig en långpromenad i Änggårdsbergen, det måste jag göra. Sen behöver jag ta mig till Willy's och handla sjögräsnudlar (jag snålar och köper dem där, de är flera kronor billigare än Maxi...). Annars ingenting. Precis en sån helg som jag gillar. Jag har kyckling i frysen, kanske jag skall ta och grilla den? Fast det är så tråkigt att grilla ensam... Får se hur jag gör.
Här är en "snygg" bild på min hals. Kollegan upptäckte igår att mitt fina halsband jag fick av en f.d. kollega i födelsedagspresent har gjort halsen svart. Detta måste ha kommit gradvis, för varken jag eller någon annan har upptäckt det...
Det ser ju ut som om jag blivit strypt... Mysko att det färgar så då jag inte har några problem med mina 3 silverringar. Men man svettas väl annorlunda på halsen, det kan vara en orsak. Nu skall jag i alla fall rengöra det innan jag tar på mig det igen. Jag har ju under väldigt många år haft ett Hope-halsband från Barncancerfonden på mig, men nu hittar jag det ingenstans. Så jag får gå "naken" idag :( Känns konstigt!
Ha en bra fredag!
Festligt, eller kanske inte, men jag hamnade också på donken igår. Mest för att huvudvärk gjorde att jag måste sätta mig ner en stund och det råkade ligga en McDonalds tvärs över gatan.
SvaraRaderaOch så skrev jag i min blogg att jag jobbat för samma arbetsgivare i 36 år, får se om det blir några år till eller om min hälsa tvingar mig att avstå.
Som tur är slipper jag ta ställning till GBP eftersom jag just nu i alla fall inte har problem med vikten, snarare lite orolig för att jag går ner för mycket, börjar se mager ut.
Tänk vad livet vore enkelt om vi kunde slippa bry oss om vikt och utseende och bara njuta av oss själva så som vi ser ut.
Hälsan är viktigare än några kilo hit och dit.
Lycka till Lena, även om du inte blir smal så hoppas jag du blir lycklig.
Tack Mona. Fick frågan häromdagen i ett chatt "vad gör dig glad". Vet du vad det mest skrämmande var? Jag kunde inte svara på det. Jag har saker jag tycker om att göra, och jag tycker om att t.ex. umgås med min familj. Men vad gör mig glad? Ingen aning. Måste fundera på det...
RaderaKram och ha en bra dag!